Tydligt samband mellan privatekonomi och hälsa

72 procent av de som känner sig trygga med sin privatekonomi upplever att de har god psykisk hälsa. Bland de som oroar sig för privatekonomin är det däremot bara 34 procent som uppger att de har god psykisk hälsa. De mår också sämre fysiskt. Det visar en ny undersökning av Swedbank och sparbankerna.

Kunskap om privatekonomi och ett eget sparande ger goda förutsättningar för en trygg ekonomi. De som inte har så bra koll och inget sparande känner sig däremot mer stressade och oroliga för sin ekonomi. De skattar också sin psykiska hälsa betydligt lägre än de som känner sig trygga med sin privatekonomi. Det visar en undersökning gjord av Kantar Sifo på uppdrag av Swedbank. Undersökningen genomfördes i oktober 2020 och 3 100 personer i ålder 18-79 år deltog.

– Kunskap om privatekonomi minskar stress och oro för den egna ekonomin. Det påverkar också hur vi mår i övrigt. De som har en trygg ekonomi mår mycket bättre än de som inte har det, framför allt psykiskt men också fysiskt, säger Madelén Falkenhäll, privatekonomisk expert på Swedbank.

Av de som upplever att de inte har tillräcklig kunskap i privatekonomi känner 43 procent stress och oro för sin ekonomi jämfört med 16 procent bland de som har kunskap. På samma sätt är det med sparande, av de som inte har något sparande uppger 55 procent att de känner oro för privatekonomin, medan bara 15 procent av de som har ett sparande oroar sig för sin ekonomi.

Sparbuffert ökar känslan av trygghet för många

De som uppger att de har en sämre ekonomisk situation mår inte bara sämre, de tenderar också att göra ekonomiska val som riskerar att förvärra en svår situation ytterligare. 34 procent av de som skattar sin ekonomi som dålig har någon gång tagit ett snabblån som de haft svårt att betala tillbaka.

– Det kan så klart vara lättare att känna sig trygg i sin privatekonomi om man har en högre lön och ett stort sparande. Men undersökningen visar att bara genom att ha ett buffertsparande ökar känslan av trygghet kring sin privatekonomi betydligt. 82 procent av de med ett buffertsparande känner sig trygga med sin privatekonomi jämfört med 38 procent av de som inte har något sparande, säger Madelén Falkenhäll.

Yngre känner mer oro än äldre

Yngre känner i större utsträckning stress och oro över sin privatekonomi än andra, och de mår också sämre. Bara drygt hälften av 18-34-åringarna uppger att de har bra eller väldigt bra psykisk hälsa, jämfört med 70 procent av de äldre. Var fjärde 18-34-åring jämför dessutom sin privatekonomi med andras och stressas av det.

– Yngre skattar inte sin ekonomi som så mycket sämre än andra, men de är i större utsträckning oroliga för sin privatekonomi. Det som oroar de yngre är främst att de inte sparar tillräckligt mycket och att de gör av med för mycket pengar på nöjen och andra saker, säger Madelén Falkenhäll.