I veckan antog kommissionen ett förslag till ett nytt EU-direktiv för att bekämpa miljöbrott, som är ett av de viktigaste åtagandena i den europeiska gröna given. Förslaget syftar till att effektivisera miljöskyddet genom att ålägga medlemsländerna att vidta straffrättsliga åtgärder.
Genom förslaget fastställs nya miljöbrott och en miniminivå för påföljder, och effektiviteten i det brottsbekämpande samarbetet stärks. Det ålägger också medlemsländerna att stödja och bistå personer som anmäler miljöbrott och att samarbeta med brottsbekämpningen. Detta förslag kommer att bidra till att skydda naturen och naturresurserna samt folkhälsan och människors välbefinnande.
I förslaget fastställs nya miljöbrott i EU, däribland olaglig handel med timmer, olaglig fartygsåtervinning och olagligt uttag av vatten. I förslaget förtydligas även de befintliga definitionerna av miljöbrott, i syfte att öka rättssäkerheten.
Kommissionen föreslår att en minsta gemensamma nämnare för påföljder för miljöbrott ska fastställas. Om brottet orsakar eller sannolikt kommer att orsaka någon person dödlig eller allvarlig skada måste medlemsländerna föreskriva upp till tio års fängelse. I utkastet till direktivet föreslås också ytterligare påföljder, exempelvis återställande av naturen, uteslutning från tillgång till offentlig finansiering och upphandlingsförfaranden och återkallande av administrativa tillstånd.
Förslaget syftar också till att effektivisera berörda utredningar och straffrättsliga förfaranden. Det ger stöd till inspektörer, polis, åklagare och domare genom utbildning, utredningsverktyg, samordning och samarbete samt bättre datainsamling och statistik. Kommissionen föreslår att varje medlemsland utarbetar nationella strategier som säkerställer ett enhetligt angreppssätt i alla delar av brottsbekämpningen samt tillgång till nödvändiga resurser.
Förslaget kommer att underlätta gränsöverskridande utredningar och lagföring. Miljöbrott drabbar ofta flera länder (t.ex. olaglig handel med vilda djur och växter) eller har gränsöverskridande effekter (t.ex. vid gränsöverskridande förorening av luft, vatten och mark). Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter kan bara ta itu med dessa brott när de samarbetar över gränserna.
Kommissionen kommer att fortsätta stödja medlemsländerna genom att erbjuda yrkesutövare inom brottsbekämpningen och deras yrkesnätverk en plattform för strategiska diskussioner och ge dem ekonomiskt stöd. Eftersom miljöbrott är en global företeelse kommer kommissionen att fortsätta främja internationellt samarbete på detta område.
Kommissionärernas uttalanden
– Den avsiktliga förstörelsen av vår naturliga miljö hotar mänsklighetens överlevnad, säger Frans Timmermans, verkställande vice ordförande och ansvarig för den gröna given. Att låta lagbrytarna verka ostraffat undergräver våra gemensamma insatser för att skydda naturen och den biologiska mångfalden, bekämpa klimatkrisen, minska föroreningarna och eliminera avfall. Allvarliga miljöbrott måste bemötas med allvarliga motåtgärder och dagens förslag lägger grunden för detta.
– Miljön känner inga gränser och brott mot miljön har negativa effekter i alla medlemsländer, säger Věra Jourová, vice ordförande med ansvar för värden och öppenhet. Vi måste använda alla tillgängliga medel för att skydda miljön på unionsnivå. Straffrätten är ett av dessa medel och genom det här förslaget får de brottsbekämpande myndigheterna och rättsväsendet verktyg för att agera mer effektivt mot miljöbrott i hela unionen.
– Miljöbrott orsakar oåterkalleliga och långvariga skador på människors hälsa och på miljön, säger Virginijus Sinkevičius, kommissionär med ansvar för miljö, hav och fiske. De är dock svåra att utreda och lagföra medan påföljderna tenderar att vara svaga. Därför måste vi stärka vår miljöbrottslagstiftning. I en tid då det internationella samfundet diskuterar brottet ”miljömord” är det viktigt med en hög miljöskyddsnivå, inte bara för dagens generation utan även för kommande generationer, och vi fördubblar våra insatser för att bekämpa miljöförstöringen.
– Vi har ingen tid att förlora, säger Didier Reynders, kommissionär med ansvar för rättsliga frågor. Vi måste se till att våra regler för bekämpning av miljöbrott är målinriktade och tillräckligt ambitiösa för att skapa verklig förändring. Med detta nya direktiv får vi ytterligare ett kraftfullt verktyg för att skydda miljön och i förlängningen vår planet. Dagens förslag bygger på erfarenheter och kunskaper som vi fått under de senaste åren och kommer att ta itu direkt med de grundorsaker som har hindrat miljöskyddet från att bli så effektivt som det borde vara.
Lagstiftningsförslaget kommer nu att läggas fram för Europaparlamentet och rådet för antagande.
Miljöbrottslighetens inverkan på den naturliga miljön i Europa och världen tar sig uttryck i ökande föroreningsnivåer, försämringar för vilda djur och växter, minskad biologisk mångfald och störningar av den ekologiska balansen.
Miljöbrottsligheten är mycket lukrativ – den kan vara lika lönsam som olaglig narkotikahandel – men påföljderna är mycket lägre och brotten lagförs mindre ofta. Dessa faktorer gör att miljöbrott är mycket attraktiva för organiserade kriminella grupper.
Förslaget bidrar till handlingsplanen för nollförorening, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och strategin för biologisk mångfald 2030 och främjar rättsstatsprincipen på miljöområdet.
Förslaget följer på offentliggörandet 2020 av kommissionens utvärdering av 2008 års miljöbrottsdirektiv (direktiv 2008/99/EG om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser). Resultaten visade att antalet framgångsrika åtal i miljöärenden var lågt, att påföljderna var otillräckliga för att vara avskräckande och att det gränsöverskridande samarbetet var svagt.
Källa och foto: Europeiska kommissionen
