Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Det är hög tid att vi får en nykter diskussion kring coronapandemin

“Can we get serious now…”, Tom Hanks berömda citat som kapten Sully när haverikommissionen kommer med vansinniga antaganden, passar bra in på hur coronapandemin hanteras av svenska myndigheter och regering.  

I veckan sattes nytt dygnsrekord över antal coronasmittade i Sverige med över 17 000 konstaterade nya fall. Därmed vi ligger över föregående års nivå, trots att vi idag har över 80% av befolkningen “vaccinerade” med två doser. Samtidigt överväger regeringen och FHM för nya restriktioner med bland annat krav på vaccinpass för restaurangbesök mm. Det tycks som att beslutsfattare har fastnat i en och samma sanning – att “vaccination” med nuvarande läkemedel skall stoppa smittspridningen. Detta är en inställning som löper bland regeringar över hela världen. Men låt oss stanna upp och titta nyktert på fakta. 

Fram till i november 2020 hanterade FHM kommunikationen och hanteringen av coronapandemin i Sverige. Då klev regeringen Löfven in på scen och skulle visa “handlingskraft”.  Sedan dess har vi en osund symbios mellan myndighet och regering, där det inte går att se vem som ligger bakom vilka beslut och rekommendationer. FHM’s ansvar, som specialistmyndighet, bör vara att självständigt samla in fakta, analysera dessa och komma med rekommendationer. Förmågan finns säkert kvar hos FHM även efter november 2020, men slutsatserna har blivit allt mer ologiska och inkonsekventa, orsaken till detta kan man bara spekulera i. 

FHM säger själv att smittskyddet av nuvarande “vaccin” i princip upphör efter 6 månader (runt 20-30% skydd kvar). Internationella erfarenheter visar på samma slutsats. Israel, som är det land som var tidigast med “vaccinering” planerar nu att rulla ut dos nummer 4.
FHM vet att “vaccinen” endast har tillfälligt skydd, de ser att vi idag har snabbare smittspridning än någonsin tidigare, trots >80% vaccintäckning. Hur kan man då fortsätta insistera på vaccinpass som ett medel att minska smittspridningen i landet? Det är en helt ologisk slutsats.
Samtidigt har E-myndighetens utfärdade vaccinpass en giltighetstid på 6 månader, i rimlighetens namn borde man ligga tydligt under 6 månader, att stora ”vaccinerade” grupper träffas där 70-80% av skyddet har försvunnit måste väl vara helt oacceptabelt om man vill begränsa smittspridningen, eller …?

Ett annat exempel: FHM kan inte heller säga huruvida munskydd är en bra åtgärd för att minska smittspridningen eller ej. Istället “rekommenderar” man munskydd vid trängsel. Antingen är det ett bra skydd eller ej, det går inte att bara “rekommendera” och överlåta till var och en att avgöra om det föreligger “trängsel” eller ej. Inte heller har myndigheten gått ut med instruktioner om HUR munskydd skall användas; t ex att de måste bytas efter 4-6 timmar eller att man, om man tar av ett munskydd skall kassera detta och inte använda det senare igen, eller att munskyddet inte skyddar bäraren utan de runt omkring. Munskyddet är bara en symbolåtgärd, helt utan funktion för minskad smittspridning idag. Varför kan FHM inte fatta ett klart beslut kring munskydd och kommunicera detta beslut tydligt?   

Efter snart två år med corona är det dags för en seriös diskussion och debatt om hur samhället skall förhålla sig till en pandemi, som med största sannolikhet kommer att pågå under överskådlig tid. Inget politiskt parti, och ingen av våra riksdagsledamöter vågar avvika från den inslagna vägen och det tunnelseende som idag kännetecknar vår coronapolitik.  

Vi måste få en faktabaserad diskussion, där slutsatserna följer logiskt av det som vi vet om pandemin och olika åtgärder. Vi behöver få en diskussion fri från politisk prestige och acceptera felbeslut. Utan en nykter diskussion och debatt där fakta och logik går före prestige spelar regering och myndigheter konspirationsteoretikerna i händerna. Vi får då istället en polariserad argumentation baserad på känslor och politiska mål, vi leker då med vår demokrati. Här har regeringen och våra riksdagspartier och -ledamöter ett stort ansvar. 

Våga ifrågasätta egna beslut, våga ta en faktabaserad dialog och våga säga som det till stor del är: “Vi vet inte”.