Andelen som helt säkert eller troligen kommer att skriva testamente har tydligt ökat sedan 2019, visar en ny undersökning av Kantar Sifo. Coronapandemins effekter har med stor sannolikhet bidragit till detta.
Den uppföljande undersökningen, som har gjorts på uppdrag av Hjärnfonden, visar att ungefär lika många som innan pandemin redan har skrivit testamente (15%). Däremot har det skett en tydlig ökning jämfört med 2019 av de som helt säkert (från 11% till 16%) och troligen (från 33% till 38%) kommer att skriva testamente.
– Pandemin har i hög grad påverkat oss och för många människor har döden gjort sig påtaglig. Att skriva testamente handlar om att försäkra sig om vad som sker med ens tillgångar efter livet och att göra det lättare för familj och anhöriga, säger Hjärnfondens generalsekreterare Anna Hemlin.
På frågan om varför man inte har skrivit ett testamente är svaren i linje med 2019. 37% anger att det känns för tidigt att tänka på, 24% att det regleras av arvslagarna, 16% att de inte har så mycket att testamentera. Nio procent tycker det känns svårt att tänka på testamente.
Män pratar mer sällan med sina föräldrar om testamente
Runt hälften av de svarande har inte pratat med föräldrar eller annan anhörig om deras testamente, vilket är oförändrat sedan 2019-års mätning. 49% av männen har inte pratat med föräldrar eller annan anhörig om deras testamente. För kvinnor är den andelen lite mer än två av fem (42% procent).
– Många känner att det är en utmaning att prata med sina anhöriga om testamente. Det kan vara känsligt att närma sig ämnet inom familjen, säger Anna Hemlin.
Mer än en av fyra anser att deras föräldrars testamente inte angår dem. 22% upplever att det känns svårt att tänka på testamente.
Yngre kvinnor mer benägna att ge till välgörenhet och forskning
4 av 10 skulle ”absolut” eller ”antagligen” kunna tänka sig att testamentera till välgörenhet eller forskning. Bland unga kvinnor (18–29 år) är andelen som absolut kan tänka sig att testamentera en del av sin kvarlåtenskap till välgörenhet högre (29%) jämfört med snittet (14%).
– När du sett till dina nära och kära kanske du har utrymme kvar att bidra med medel till forskningen. Att ge till livsviktig forskning om folksjukdomar som exempelvis Alzheimers och stroke är att lämna efter sig något av stor betydelse för framtiden, säger Anna Hemlin.
Enligt branschorganisationen Giva Sverige ökade allmänhetens givande under 2020 med totalt 4,4 procent jämfört med 2019. Människors vilja att bidra under pandemin har varit stor, något som också Hjärnfondens insamlingsrekord samma år vittnar om.
Om undersökningen
2019 genomförde Novus på uppdrag av Reformklubben och Hjärnfonden en undersökning om allmänhetens inställning till att skriva testamenten. 2021 har Kantar Public genomfört samma undersökning på uppdrag av Hjärnfonden i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen.
Målgrupp: Svenska allmänheten, 18-79 år
Metod: Kantar Sifos webbpanel
Fältperiod: 22 – 28 november 2021
Antal intervjuer: 1000
Källa: Hjärnfonden
