Omfattande prisökningar är att vänta när produktionskostnaderna stiger i näringslivet. Två av tre företag i industrin och drygt hälften av tjänsteföretagen räknar med att i stor eller mycket stor utsträckning ta ut högre priser av sina kunder. Det visar en undersökning bland inköpschefer inom industrin och i privata tjänstesektorn som ingår i Swedbank och Silf:s Inköpschefsindex (PMI).
– Det tyder på att företagen kompenserar sig för de stigande kostnaderna och innebär att pristrycket i producentledet kommer vara fortsatt utmanande under inledningen av 2022. Längre leveranstider, brist på insatsvaror och stigande energipriser driver upp produktionskostnaderna i näringslivet, säger Jörgen Kennemar, senioranalytiker på Swedbank.
Aldrig tidigare i inköpschefsindexets 27-åriga historia har ökningen i leverantörernas rå-och insatsvarupriser varit så utbredd inom industrin. Kostnadstrycket fortsätter därmed öka i industrin och detta kan på sikt bidra till högre producentpriser och öka inflationstrycket. I november 2021 steg producentpriserna med över 18 procent i årstakt, enligt SCB, även om skillnaden mellan olika varugrupper är stor.
Ser över inköp
Nio av tio företag i tillverkningsindustrin uppger att de har förändrat sina inköp det senaste året på grund av längre leveranstider och brist på insatsvaror. Hälften av dem har byggt upp större lager för att säkra tillgången på insatsvaror medan en fjärdedel använder fler leverantörer.
– Att se över företagets inköp har kommit allt mer i fokus under pandemin i och med störningarna i de globala handelsflödena. Det gäller inte minst för att säkra tillgången på insatsvaror så att produktionen kan upprätthållas. Men översynen kan även vara relaterad till kostnader när långa leveranstider och högre energipriser fördyrar inköpen eller ett led i arbetet med att minska företagets miljöpåverkan, säger Jörgen Kennemar.
Lageruppbyggnad för att säkra produktionen
Utmärkande i undersökningen är att både tillverknings- och tjänsteföretag har byggt upp större lager under det senaste året, hälften av tillverkningsföretagen jämfört med vart fjärde företag i tjänstesektorn.
– Om det är ett avsteg från tidigare strategier med minsta möjliga lagerhållning kopplad till förändringar i efterfrågan för att uppnå en så kostnadseffektiv produktion som möjligt (just in time) är för tidigt att bedöma. Pandemin och utbudsstörningarna har dock visat på sårbarheter i företagens förädlingskedjor och produktionsprocesser, vilket snarare har ökat kraven för större ”säkerhetslager”, främst i industrin. Något som sannolikt kommer att spela en allt viktigare roll framöver, säger Jörgen Kennemar.
En fjärdedel av tillverkningsföretagen och en femtedel av tjänsteföretagen använder fler alternativa leverantörer för att minska sårbarheten vid leveransstörningar. Trots stigande leveranstider och dyrare transporter uppger inget företag i undersökningen att de minskat inköpen från Asien. Däremot svarar knappt vart tionde företag i industrin att de har ökat inköpen från närliggande marknader exempelvis inom Europa eller gjort andra inköpsförändringar.
Undersökningen gjordes i november 2021 i samband med Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin och privata tjänstesektorn och omfattar omkring 400 företag.
Källa: Swedbank
Foto: Daniela Vergara L
