EU-kommissionen vidtar åtgärder för att stärka skyddet för journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade rättsprocesser. Strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt (s.k. munkavleprocesser (eng. strategic lawsuits against public participation, SLAPPs) är ett sätt att trakassera journalister och människorättsförsvarare för att hindra eller bestraffa dem för att de yttrat sig i frågor av allmänt samhällsintresse.
Förslaget till direktiv gäller civilrättsliga munkavleprocesser med gränsöverskridande implikationer och ger domare verktyg att snabbt avvisa uppenbart ogrundade rättsprocesser mot journalister och människorättsförsvarare. Det fastställer dessutom flera rättssäkerhetsgarantier och rättsmedel – till exempel skadestånd och avskräckande böter – för sådana processer. EU-kommissionen antar även en kompletterande rekommendation för att uppmuntra medlemsstaterna att anpassa sina regler till den föreslagna EU-lagen även för inhemska rättsfall och i alla förfaranden, inte bara civilrättsliga. I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna också att vidta en rad andra åtgärder för att motverka munkavleprocesser, såsom utbildning och upplysningsinsatser.
– Vi lovade att bättre försvara journalister och människorättsförsvarare mot försök att tysta dem, säger vice ordförande Vera Jourová, med ansvar för värden och öppenhet. Detta infrias i och med denna nya lag. I en demokrati ska förmögenhet och makt inte ge ett övertag över sanningen. Med dessa åtgärder bidrar vi till att skydda dem som tar risker och säger sin mening när det allmänna samhällsintresset står på spel – genom att till exempel rapportera om påstådd penningtvätt och korruption, miljö- och klimatfrågor eller andra frågor som är viktiga för oss alla.
– Ett aktivt utövande av rätten till yttrande- och informationsfrihet är avgörande för en välmående och blomstrande demokrati, sägerDidier Reynders, kommissionär med ansvar för rättsliga frågor. EU kommer alltid att skydda denna rättighet. I dag vidtar vi viktiga åtgärder för att skydda journalister och det civila samhället, som allt oftare hotas med s.k. munkavleprocesser (eng. strategic lawsuits against public participation, SLAPPs). Sådana rättsprocesser försenar eller kan till och med stoppa publiceringar som är av allmänt intresse. De kan också skapa en onödig belastning på domstolarna. Nu skapar vi verktyg för att hålla sådant rättegångsmissbruk i schack.
Förslag till EU-direktiv mot munkavleprocesser
Det föreslagna direktivet ger domstolar och de som blir måltavlor för munkavleprocesser verktyg att bekämpa uppenbart ogrundade rättsprocesser eller rättegångsmissbruk. De föreslagna skyddsåtgärderna skulle gälla civilrättsliga munkavleprocesser med gränsöverskridande implikationer och bör framför allt hjälpa journalister och personer eller organisationer som försvarar grundläggande rättigheter och andra rättigheter – däribland miljö- och klimaträttigheter, kvinnors rättigheter, rättigheter för hbtqi-personer, rättigheter för personer med minoritetsbakgrund vad gäller ras eller etniskt ursprung, arbetstagares rättigheter eller religionsfrihet – även om de omfattar vem som helst som deltar i den offentliga debatten. Skyddsåtgärderna har utformats för att nå en balans mellan tillgång till rättslig prövning, rätten till integritet samt skydd av yttrande- och informationsfriheten. De viktigaste inslagen i förslaget är följande:
- Uppenbart ogrundade rättsprocesser ska kunna avvisas i ett tidigt skede – domstolar ska kunna avvisa en talan i ett tidigt skede om den är uppenbart ogrundad. I ett sådant läge ska det vara upp till målsäganden att bevisa att talan inte är uppenbart ogrundad.
- Rättegångskostnader – målsäganden ska bära alla kostnader, även svarandens advokatkostnader, om ett mål avvisas med hänvisning till att det utgör rättegångsmissbruk.
- Skadestånd – de som blir måltavlor för munkavleprocesser ska ha rätt att begära och få full ersättning för materiell och ideell skada.
- Avskräckande böter – för att förhindra rättegångsmissbruk ska domstolarna kunna utdöma avskräckande böter för dem som inleder sådana mål.
- Skydd mot domar i tredjeländer – medlemsstaterna bör vägra att erkänna domar som avkunnats i ett tredjeland mot en person med hemvist i en medlemsstat om det konstateras att det enligt medlemsstatens lagstiftning handlar om en uppenbart ogrundad rättsprocess eller rättegångsmissbruk. De som blir måltavlor ska också kunna begära ersättning för skada och kostnader i den medlemsstat där han eller hon har sin hemvist.
Rekommendation till medlemsstaterna
Den rekommendation som kommissionens också antog i dag kompletterar direktivet och uppmuntrar medlemsländerna att säkerställa följande:
- Nationella rättsliga ramar ska innehålla nödvändiga skyddsåtgärder, liknande dem på EU-nivå, för att hantera inhemska munkavleprocesser. Det handlar bland annat om att se till att det finns rättssäkerhetsgarantier för att i ett tidigt skede avvisa uppenbart ogrundade rättsprocesser. Medlemsstaterna måste även se till att deras förtalsbestämmelser, som ofta åberopas när munkavleprocesser inleds, inte har någon omotiverad inverkan på yttrandefriheten, förekomsten av en öppen, fri och pluralistisk mediemiljö eller deltagande i den offentliga debatten.
- Utbildning ska finnas tillgänglig för juridiska yrkesgrupper och potentiella måltavlor för munkavleprocesser för att ge dem bättre kunskaper och kompetens att effektivt hantera sådana processer. Det europeiska nätverket för rättslig utbildning (EJTN) ska involveras för att säkerställa samordning och att information sprids i alla medlemsstater.
- Upplysningsinsatser och informationskampanjer ska anordnas så att journalister och människorättsförsvarare inser när de blir måltavlor för munkavleprocesser.
- Måltavlor för munkavleprocesser ska ha tillgång till individuellt och oberoende stöd, från exempelvis advokatbyråer som försvarar sådana personer utan kostnad.
- Aggregerade data ska samlas in på nationell nivå om uppenbart ogrundade rättsprocesser eller rättegångsmissbruk som syftar till att hindra deltagande i den offentliga debatten och rapporteras årligen till kommissionen från och med 2023.
Vad händer nu?
Det föreslagna direktivet måste bli föremål för förhandlingar och antas av Europaparlamentet och rådet innan det kan bli EU-lagstiftning.
Kommissionens rekommendation är direkt tillämplig. Medlemsstaterna kommer att behöva rapportera om genomförandet till kommissionen 18 månader efter antagandet av rekommendationen.
Bakgrund
I den europeiska handlingsplanen för demokrati, som antogs i december 2020, aviserades en rad initiativ för att stödja och skydda mediernas frihet och mångfald. EU-kommissionen utfärdade i detta sammanhang sin första rekommendation någonsin till medlemsstaterna om journalisters säkerhet. I dag tas ytterligare ett steg, i form av åtgärder för att skydda journalister och det civila samhällets organisationer mot ogrundade rättsprocesser. Munkavleprocesser används allt oftare i EU och de som blir måltavlor dras ofta in i flera rättsprocesser i flera olika jurisdiktioner samtidigt. Den här typen av rättsprocesser har en negativ inverkan på journalisters och människorättsförsvarares vilja och förmåga att verka, och en dämpande effekt på yttrandefriheten, informationsfriheten och en pluralistisk offentlig debatt.
Förekomsten av munkavleprocesser är ett allvarligt problem i vissa medlemsstater, vilket framgår av 2020 och 2021 års rapporter om rättsstatsprincipen. Under 2021 dokumenterade MFRR (Media Freedom Rapid Response) 439 anmälningar (gällande attacker mot 778 personer eller organisationer med medieanknytning) i 24 EU-länder, bland annat i form av munkavleprocesser. I mer än 1 av 5 fall (22,1 % – 97 anmälningar) fick processerna rättsliga konsekvenser för dessa medieaktörer.
Rättsliga hot och rättegångsmissbruk skapar, tillsammans med de ökande hoten mot deras fysiska säkerhet och säkerhet online, en allt fientligare miljö för journalister och kan få allvarliga konsekvenser för deras vilja och förmåga att fortsätta att utöva sitt värv. Ett tragiskt exempel på munkavleprocesser har utnyttjats är fallet med journalisten Daphne Caruana Galizia, som när hon mördades 2017 hade dragits in i fler än 40 rättsprocesser. Syftet med munkavleprocesser är inte att skipa rättvisa utan att trakassera, skrämma och tysta svarandena genom utdragna rättsprocesser, ekonomisk press och hot om straffrättsliga påföljder. Journalister är inte de enda måltavlorna. Även människorättsförsvarare och det civila samhällets organisationer, särskilt de som arbetar med mänskliga rättigheter och miljöfrågor, kan dras in i munkavleprocesser.
Som ett led i sitt arbete för att skydda mediernas oberoende och mångfald, och som ordförande Ursula von der Leyen aviserade i sitt tal om tillståndet i unionen 2021, kommer kommissionen att lägga fram en mediefrihetsakt. Denna rättsakt ska enligt planerna antas under det tredje kvartalet i år.
Källa: Europeiska kommissionen
Foto: Diliff
