Socialstyrelsen får regeringens uppdrag att kartlägga och analysera det nuvarande systemet med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar. Personligt ombud är en stödinsats som ska hjälpa personen att leva ett mer självständigt liv, med möjlighet att ta del av samhällets utbud av vård, stöd och service.
– Det är i dag frivilligt för kommunerna att erbjuda personliga ombud, även om den absoluta majoriteten av Sveriges kommuner gör det. Socialstyrelsen får nu i uppdrag att utreda om dagens system säkerställer jämlika levnadsvillkor för personer med psykisk funktionsnedsättning, säger socialminister Lena Hallengren.
Enligt uppdraget ska Socialstyrelsen bland annat analysera konsekvenserna för den enskilde av att verksamheten med personliga ombud är frivillig för kommunerna samt om kriterierna för att beviljas stödinsatsen är ändamålsenliga. I uppdraget ingår också en kartläggning som ska omfatta för- och nackdelar med nuvarande system, bland annat lämpligheten i att verksamheten regleras genom en förordning och ett statsbidrag.
Socialstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 30 september 2023.
Information personligt ombud
Stödinsatsen personligt ombud regleras i förordningen (2013:522) om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar. I förordningen specificeras bland annat verksamhetens syfte, uppdrag och villkoren för att få statsbidrag. Det är frivilligt för kommunerna att ha en verksamhet med personligt ombud. Under 2021 var det 245 av landets 290 kommuner som erbjöd personligt ombud. Kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud kan ansöka om statsbidrag hos länsstyrelserna.
Verksamheten med personligt ombud riktar sig till personer som är 18 år eller äldre, som har psykiska funktionsnedsättningar och betydande och väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på olika livsområden. De enskilda som kan få stöd av personligt ombud ska ha sammansatta och omfattande behov av vård, stöd och service, rehabilitering och sysselsättning samt ha behov av långvariga kontakter med socialtjänsten, primärvården och den specialiserade psykiatrin och andra myndigheter.
Källa: Socialdepartementet
