På tisdagen släpper Havets Hus och Världsnaturfonden WWF ut 12 akvarieuppfödda småfläckiga rödhajar i Gullmarsfjorden utanför Lysekil. För första gången har de utrustats med sändare, vilket är ett stort steg inom bevarandeprojektet som pågått sedan 2003.
– Genom att sätta ut sändarförsedda hajar i det fria vill vi öka kunskapen om hur de rör sig, vilka vanor de har och stärka hajbeståndet. Hittills har elva av våra utsläppta hajar påträffats. Fiskarna är känsliga för störningar samtidigt som de är enormt viktiga för ekosystemen, säger Helen Sköld akvariechef på Havets Hus.
En av nyheterna i år är att de fått akustiska sändare som gör att de lättare kan spåras. Ljudsignalerna fångas upp av ett 20-tal mottagare som placerats ut i Gullmarsfjorden. Sändarnas signaler berättar om hur hajarna rör sig och genom att de också är märkta kan de identifieras vid återfynd. Arbetet sker i samarbete med forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU som i flera år använt metoden för att studera fisk som lax och blåfenad tonfisk.
– Broskfiskar som hajar och rockor är extra känsliga. De förökar sig långsamt och i svenska vatten hotas de i fisket som bifångst, vilket vi sett tydliga exempel på i Lysekil under våren när stora mängder pigghaj dumpats döda i hamnen. Sverige behöver öka och stärka skyddet av viktiga havsområden samt få effektivare fiskerikontroll till havs, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.
Småfläckig rödhaj är klassad som livskraftig, men är fridlyst i Sverige och förbjuden att fånga liksom pigghaj och andra broskfiskar. Sedan 2003 har Havets Hus i Lysekil släppt ut ca 140 hajar i havet varav 11 har återfunnits. De flesta har simmat utmed Bohuskusten och upp till norska vatten. Flera har gått in i kräftburar på större djup. En hade simmat nästan tjugo mil under de tio år den tillbringat i havet och blivit fjorton år gammal, vilket är de här hajarnas normala livsspann.
En tredjedel av världens broskfiskar, som hajar och rockor, är klassade som hotade på Internationella Naturvårdsunionens rödlista 2020. Skyddade områden och tydliga restriktioner mot olika fiskemetoder har visat sig vara effektivt för att bevara välmående revhajspopulationer.
Fakta: Småfläckig rödhaj och sändarprojektet
Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) är fridlyst och har tidigare minskat i Västerhavet. Men beståndet har stabiliserat sig, så småfläckig rödhaj klassa inte längre som hotad utan som livskraftig. Sedan 2003 föder Havets Hus upp och släpper ut märkta småfläckiga rödhajar. Målet är att stärka det lokala beståndet, öka kunskapen och informera om hajars utsatta situation i världen.
Arbetet sker sedan 2015 i samarbete med Världsnaturfonden WWF som senaste stöttat sändarprojektet med 500 000 kronor.
De småfläckiga rödhajarna har förökat sig bra i Havets Hus anläggning och ungarnas överlevnad är mycket god. Kunskapen kring hur man föder upp småfläckig rödhaj är viktig för att kunna bedriva uppfödningsprogram för andra äggläggande broskfiskar som knaggrocka och storfläckig rödhaj.
Det är förbjudet att fånga och landa småfläckig rödhaj, liksom alla andra hajar och rockor i svenska vatten. Kunskapen kring deras beteende, vandringar och egentliga antal är väldigt begränsad och det finns ett behov av att veta mer om arten för att bedöma dess bevarandestatus.
Om WWF
Världsnaturfonden WWF är en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer som arbetar för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på planeten. WWF finns i över 100 länder, har fler än fem miljoner supportar och driver tusentals projekt runt om i världen.
Om Havets Hus
Havets Hus är ett havsvattenakvarium som visar och berättar om arter och dess livsmiljöer i Västerhavet. Vattnet i akvarierna pumpas in från havet utanför från 30 meters djup. Det är ett av Bohusläns populäraste besöksmål med runt 80 000 besökare årligen.
Källa: Havets Hus
Bild: Småfläckig rödhaj, född och uppväxt på Havets Hus och släppt i havet i juli 2021. Foto: Elias Neuman/ Havets Hus
