Läsåret 2021/22 var 85 procent av eleverna behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Det är en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med föregående läsår men på samma nivå som 2018/19, före pandemin. Det visar statistik från Skolverket.
– Trots alla svårigheter pandemiåren förde med sig så är betygsresultaten tillbaka på samma nivå som före pandemin. Nästan 102 000 elever blev behöriga till gymnasiet, men fortfarande är det nästan 18 000 som inte blev det. Att bli behörig till gymnasiet är förmodligen den viktigaste förebyggande insatsen för att undvika utanförskap och för att säkra det behov av kompetensförsörjning som arbetsmarknaden har, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket.
Stigande betygsresultat under pandemin
Betygsresultaten steg något under pandemiåren och uppföljningar har visat att pandemin innebar stora utmaningar för lärare att genomföra prov, bedöma elevers kunskapsutveckling och sätta betyg. Dessutom var de nationella proven inställda.
| 2018/19 | 2019/20 | 2020/21 | 2021/22 | |
| Andel (procent) elever behöriga till gymnasieskolan | 84,3 | 85,6 | 86,2 | 85,0 |
Föräldrars utbildningsnivå påverkar mycket
Oavsett hur elever kategoriseras, utifrån kön eller migrationsbakgrund, är det föräldrars utbildningsnivå som har störst betydelse för betygsresultaten. Nästan
93 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan jämfört med 75 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.
– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren.
Fler elever behöver klara matematik och svenska som andraspråk
Det är 11 procent av eleverna som inte når målen i matematik, i svenska som andraspråk är det cirka 30 procent.
– Om fler elever skulle få godkänt i matematik och svenska som andraspråk så skulle fler med stor sannolikhet bli behöriga till gymnasiet. Ansvariga inom skolan behöver därför satsa på dessa ämnen och sätta in stöd i god tid, säger Tommy Lagergren.
| 2018/19 | 2019/20 | 2020/21 | 2021/22 | |
| Matematik | 88,2 | 89,6 | 90,3 | 88,7 |
| Svenska | 95,7 | 95,5 | 95,3 | 94,5 |
| Svenska som andraspråk | 63,6 | 67,1 | 71,1 | 70,0 |
| Engelska | 91,5 | 91,9 | 92,3 | 92,6 |
Andel (procent) elever med ett godkänt betyg A-E för utvalda ämnen
Övriga betygsresultat för årskurs 9:
- Andelen nyinvandrade elever som är behöriga till gymnasieskolan har ökat med 3,1 procentenheter jämfört med före pandemin och sjunker jämfört med det föregående pandemiåret. Den troliga förklaringen till ökningen är att eleverna som gick ut årskurs 9 våren 2022 i genomsnitt har tillbringat längre tid i svensk skola än eleverna som gick ut åren innan.
- Andel behöriga flickor är högre läsåret 2021/22 än pojkar, så har det varit sedan mätningens start våren 1998, men skillnaderna mellan könen minskar. Jämfört med läsåret 2018/19 har andelen behöriga pojkar ökat medan andelen behöriga flickor är densamma våren 2019 och 2022.
- Engelska ökar, alla andra ämnen ligger kvar på samma nivå som före pandemin.
- Det är fortsatt lägre behörighet till gymnasieskolan för elever som går i kommunala skolor jämfört med fristående skolor.
Definition av gymnasiebehörighet och nyinvandrad
Med behörighet till gymnasieskolan avses behörighet till ett yrkesprogram, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i minst åtta ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.
Nyinvandrade elever är elever födda utomlands, har utlandsfödda föräldrar och har kommit till Sverige under de senaste fyra åren, det vill säga under årskurs 6–9.
Källa och foto: Skolverket
