EU – Minimiinkomst: effektivare stöd krävs för att bekämpa fattigdom och öka sysselsättningen

Europeiska kommissionen uppmanar medlemsländerna att, som en del av det fortlöpande åtagandet att minska fattigdomen och den sociala utestängningen i Europa, modernisera sina minimiinkomstsystem. I den föreslagna rådsrekommendationen om tillräckliga minimiinkomster som säkerställer aktiv inkludering beskrivs hur medlemsländerna kan modernisera sina minimiinkomstsystem så att de blir effektivare och kan lyfta människor ur fattigdom, samtidigt som fler av dem som kan arbeta ska komma in på arbetsmarknaden.

Minimiinkomst är kontantbetalningar som hjälper behövande hushåll att nå en viss inkomstnivå för att kunna betala räkningar och leva ett värdigt liv. De är särskilt viktiga under konjunkturnedgångar eftersom de hjälper till att motverka minskade hushållsinkomster för de mest behövande och på så sätt bidrar till en hållbar och inkluderande tillväxt. De brukar kompletteras med andra förmåner som ger tillgång till tjänster och riktade incitament för att få tillträde till arbetsmarknaden. På så sätt blir minimiinkomstsystem inte ett passivt verktyg utan fungerar som en språngbräda som ökar möjligheterna till inkludering och sysselsättning. Välutformade minimiinkomstsystem skapar en balans mellan fattigdomsbekämpning, incitament till arbete och hållbara budgetutgifter.

Minimiinkomst och sociala skyddsnät måste omfatta tillräckliga incitament och stöd för människor som kan arbeta att faktiskt återintegreras på arbetsmarknaden. Utformningen av dem ska också hjälpa oss att dra full nytta av den gröna och digitala omställningens potential genom att stödja övergångar på arbetsmarknaden och aktivt deltagande av mindre gynnade personer.

De sociala och ekonomiska fördelarna med tillräckliga och riktade sociala skyddsnät blev ännu viktigare under nedstängningarna i samband med covid-19-pandemin. Tillräcklig minimiinkomst är ytterst relevant i den nuvarande situationen med stigande energipriser och inflation efter Rysslands invasion av Ukraina, eftersom inkomståtgärderna kan riktas till utsatta grupper.

Förslaget kommer att bidra till att EU:s sociala mål till 2030 enligt handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter kan uppnås. Målet är att antalet människor som riskerar fattigdom och social utestängning ska minska med minst 15 miljoner. Det kommer också att hjälpa medlemsländerna att uppnå målet att minst 78 % av befolkningen i åldern 20 till 64 år ska ha ett arbete.

– Sociala skyddssystem bidrar till att minska sociala ojämlikheter och skillnader, säger Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande med ansvar för en ekonomi för människor. De garanterar att personer som inte kan arbeta ändå kan ha ett värdigt liv medan de som kan arbeta ska uppmuntras att göra det. I en tid då många människor kämpar för att få ekonomin att gå ihop, kommer det den här hösten att vara viktigt för medlemsländerna att modernisera sina sociala skyddsnät med en aktiv integrationsstrategi för att på så sätt hjälpa dem som behöver det mest. Då kan vi bekämpa fattigdom och social utestängning och hjälpa fler att få arbete under denna utmanande period.

– I dag riskerar mer än en av fem personer i EU att drabbas av fattigdom och social utestängning, säger Nicolas Schmit, kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter. Det finns minimiinkomstsystem i alla medlemsländer, men analyser visar att de inte alltid är tillräckliga, når de behövande eller motiverar människor att återvända till arbetsmarknaden. Mot bakgrund av de kraftigt stigande levnadskostnaderna och den stora osäkerheten måste vi se till att våra skyddsnät klarar uppgiften. Vi ska lägga särskild vikt vid att få ut unga människor på arbetsmarknaden, även med hjälp av inkomststöd, så att de inte fastnar i en ond cirkel av utanförskap.

Välutformade sociala skyddsnät för att hjälpa behövande

Minimiinkomst finns i alla medlemsländer men det varierar hur generösa systemen är, hur många som omfattas och hur ändamålsenliga de är när det gäller att stödja människor.

Dagens förslag till rådsrekommendation ger konkret vägledning till medlemsländerna om hur de kan se till att deras minimiinkomstsystem effektivt bekämpar fattigdom och främjar aktiv inkludering i samhället och på arbetsmarknaden.

Medlemsländerna uppmanas att göra följande:

• Se till att inkomststödet är tillräckligt:

• Fastställa nivån på inkomststödet med hjälp av en transparent och tillförlitlig metod.
• Samtidigt som inkomststöd ska ge incitament att arbeta, ska det successivt uppfylla en rad kriterier för tillräcklighet. Medlemsländerna bör uppnå en tillräcklig nivå av inkomststöd senast till slutet av 2030, samtidigt som man säkerställer hållbara offentlig finanser.
• Årligen se över och vid behov justera nivån på inkomststödet.

• Förbättra täckningen och utnyttjandet av minimiinkomst:

• Kriterierna för stödberättigande bör vara transparenta och icke-diskriminerande. För att främja jämställdhet och ekonomiskt oberoende, särskilt för kvinnor och unga, bör medlemsländerna sträva efter att inkomststödet ges per person, i stället för per hushåll, utan att den totala förmånsnivån per hushåll nödvändigtvis höjs. Dessutom behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa att ensamstående föräldrar, som till övervägande del består av kvinnor, får minimiinkomst.
• Ansökningsförfarandena bör vara lättillgängliga, enkla och åtföljas av användarvänlig information.
• Ett beslut om minimiinkomst bör utfärdas inom 30 dagar från det att ansökan lämnades in, och det ska vara möjligt att ompröva beslutet.
• Minimiinkomstsystem bör kunna anpassas till socioekonomiska kriser, t.ex. genom ökad flexibilitet vad gäller stödberättigande.

• Förbättra tillgången till inkluderande arbetsmarknader:

• Aktiveringsåtgärder bör ge tillräckliga incitament till att ta sig in på arbetsmarknaden, särskilt för unga.
• Minimiinkomstsystem bör hjälpa människor att hitta och behålla ett jobb, t.ex. genom inkluderande utbildning, platsförmedling och mentorstöd.
• Det bör vara möjligt att kombinera inkomststöd med arbetsinkomst under kortare perioder, t.ex. under provanställning eller praktik.

• Förbättra tillgången till stödtjänster och grundläggande tjänster:

• Stödmottagare bör ha faktisk tillgång till stödtjänster av hög kvalitet, som hälso- och sjukvård och utbildning. Behövande bör ha tillgång till tjänster för social inkludering, som rådgivning och handledning.
•  De bör också ha ständig faktiskt tillgång till grundläggande tjänster, som energi.

• Erbjuda individanpassat stöd:

• Medlemsländerna bör utföra individanpassade, flerdimensionella behovsbedömningar för att identifiera vilka hinder stödmottagarna står inför när det gäller social inkludering och/eller sysselsättning och vilket stöd som behövs för att undanröja dessa hinder.
• Med detta som underlag bör stödmottagarna få en plan för inkludering senast tre månader efter det att de beviljades minimiinkomsten. Planen bör innehålla gemensamma mål, en tidsplan och skräddarsytt stöd för inträde på arbetsmarknaden.

• Effektivisera styrningen av sociala skyddsnät på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå samt av övervaknings- och rapporteringsmekanismer.

Det finns EU-stöd som medlemsländerna kan använda för att förbättra sina minimiinkomstsystem och sin sociala infrastruktur genom reformer och investeringar.

Bättre konsekvensbedömningar för rättvisa åtgärder

I dag lägger kommissionen också fram ett meddelande om bättre bedömning av fördelningseffekter av medlemsländernas reformer. Det ger vägledning om hur medlemsländerna bättre kan rikta sina åtgärder på ett transparent sätt som bidrar till att motverka bristande jämlikhet och tar hänsyn till effekterna för olika geografiska områden och grupper, som kvinnor, barn och låginkomsthushåll. Meddelandet innehåller vägledning om politikområden, verktyg, indikatorer, tidsplaner, data och spridning avseende bedömningen. Dagens vägledning kan också användas av medlemsländerna när de utformar sina minimiinkomstsystem.

Nästa steg

Kommissionens förslag till en rådsrekommendation om tillräckliga minimiinkomster som säkerställer aktiv inkludering kommer att diskuteras av medlemsländerna för att kunna antas av rådet. När rekommendationen har antagits ska medlemsländerna vart tredje år rapportera till kommissionen om hur genomförandet fortskrider. Kommission kommer också att övervaka genomförandet av denna rekommendation inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det föreslagna instrumentet – en rådsrekommendation – ger medlemsländerna tillräckligt spelrum för att avgöra hur initiativets mål bäst kan uppnås, med hänsyn till ländernas särskilda omständigheter.

Bakgrund

Mer än en av fem personer i EU – totalt 94,5 miljoner – riskerade att drabbas av fattigdom eller social utestängning under 2021. Sociala skyddsnät spelar en viktig roll när det gäller att ge dessa människor stöd och hjälpa dem som kan arbeta att komma in på arbetsmarknaden. Effektivare system för socialt skydd krävs dock. Cirka 20 % av alla arbetslösa som riskerar att drabbas av fattigdom har inte rätt till inkomststöd, och uppskattningsvis 30–50 % av alla stödberättigade utnyttjar inte minimiinkomststödet.

I den europeiska pelaren för sociala rättigheter ingår princip 14 som handlar om rätten till tillräcklig minimiinkomst. För att främja social inkludering och sysselsättning och se till att ingen lämnas utanför har kommissionen föreslagit flera ytterligare initiativ som kompletterar dagens förslag, bland annat ett förslag till ett direktiv om tillräckliga minimilöner för att säkerställa en skälig levnadsstandard, den europeiska barngarantin för att ge barn kostnadsfri och faktiskt tillgång till grundläggande tjänster, och den europeiska strategin för vård och omsorg för att särskilt förbättra situationen för kvinnor och människor inom denna sektor. Kommissionens rekommendation om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder (Ease-åtgärder) ger vägledning om aktiva arbetsmarknadsåtgärder, inklusive kompetenshöjnings- och omskolningsmöjligheter. Rådets rekommendation om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet ger särskild vägledning om bättre åtgärder för en rättvis omställning, med särskilt fokus på ekonomiskt utsatta hushåll. Slutligen har kommissionen lagt fram ett förslag till en förordning om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna som ska minska förbrukningen och dela energiproducenternas exceptionella vinster med dem som behöver mest hjälp.

Källa: Europeiska kommissionen