Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

2022 års utvidgningspaket: Europeiska kommissionen bedömer västra Balkans och Turkiets reformer och rekommenderar att Bosnien och Hercegovina får status som kandidatland

I veckan antog EU-kommissionen 2022 års utvidgningspaket. Det innehåller en detaljerad bedömning av läget och de framsteg som västra Balkan och Turkiet har gjort på sina respektive vägar mot Europeiska unionen, med särskilt fokus på genomförandet av grundläggande reformer, och tydlig vägledning om de kommande reformprioriteringarna.

Kommissionen rekommenderar att Bosnien och Hercegovina beviljas status som kandidatland av rådet, under förutsättning att ett antal åtgärder vidtas för att stärka demokratin, de statliga institutionernas funktion, rättsstatsprincipen, kampen mot korruption och organiserad brottslighet, garantierna för mediefrihet och migrationshanteringen i landet. Kommissionen kommer att fortsätta att stödja reformarbetet och påskynda integrationen av västra Balkan som helhet.

I samband med det gjorde Josep Borrell, EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt vice ordförande för Europeiska kommissionen, följande uttalande: ”I dag rekommenderar vi rådet att bevilja Bosnien och Hercegovina status som kandidatland. Vi tillför en positiv dynamik i processen och hoppas att regionen ska ta tillfället i akt och följa upp den genom att genomföra viktiga reformer. Vi bedömer inte endast partnernas resultat, utan även framtida medlemsstaters. De bedömningar vi gör nu handlar också om vilken typ av union vi vill ha i framtiden. Och det står klart att vi tror på att våra partner har en framtid inom EU. Rysslands brutala invasion av Ukraina visar på den stora vikten av EU:s utvidgning, som får en ny geopolitisk betydelse. Den är en långsiktig investering i fred, välstånd och stabilitet för vår kontinent.”

Olivér Várhelyi, kommissionär med ansvar för grannskapspolitik och utvidgning, presenterade årets paket, som består av meddelandet om EU:s utvidgningspolitik och de årliga rapporterna. Han ger följande kommentar: Europeiska unionens utvidgningspolitik är en geostrategisk investering i fred, stabilitet, säkerhet och socioekonomisk tillväxt på den europeiska kontinenten. Våra rapporter ger en faktabaserad och rättvis bedömning och en tydlig vägledning just för att göra det möjligt för våra partner att identifiera var de snabbare behöver göra insatser med reformerna för att gå framåt. Det finns inget alternativ, och det ligger i vårt gemensamma intresse att påskynda integrationsprocessen, med början på västra Balkan där vi har investerat i många år för att föra dem närmare EU. Rekommendationen att bevilja status som kandidatland är ett historiskt ögonblick för medborgarna i Bosnien och Hercegovina. Jag uppmanar landets ledare att på bästa sätt utnyttja denna historiska möjlighet och skyndsamt gå vidare med de åtgärder som anges i vår rekommendation. I och med detta kommer arbetet att återupptas med reformer och uppfyllandet av de 14 huvudprioriteringar som fastställs i kommissionens yttrande och som förblir avgörande för inledandet av anslutningsförhandlingar.”

Västra Balkan

När det gäller Montenegro är prioriteringen för ytterligare övergripande framsteg i förhandlingarna fortfarande att uppfylla de interimistiska riktmärkena för kapitlen 23 och 24 om rättsstatsprincipen. För att nå denna milsten måste Montenegro ytterligare intensifiera sina ansträngningar för att ta itu med de kvarstående frågorna, bland annat på de kritiska områdena yttrandefrihet och mediefrihet samt kampen mot korruption och organiserad brottslighet, domstolsväsendets trovärdighet. Detta kräver politisk stabilitet och konstruktivt engagemang från alla berörda parter, vilket leder till en stabil regering och ett brett politiskt samförstånd i parlamentet kring viktiga reformer.

Serbien bör prioritera att inrätta en regering som är fast besluten att följa EU:s strategiska inriktning och reformväg. Ytterligare arbete och politiskt engagemang krävs för att fortsätta med och fördjupa reformerna och ta itu med brister, särskilt på de centrala områdena rättsväsendet, kampen mot korruption och organiserad brottslighet, mediefrihet, mötesfrihet och den inhemska hanteringen av krigsförbrytelser. Serbien måste också prioritera att förbättra sin anpassning till EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som försämrats avsevärt. måste Serbien också kraftfullt ta itu med alla former av desinformation.

Albanien och Nordmakedonien inledde en ny fas i sina förbindelser med EU efter de första regeringskonferenserna om anslutningsförhandlingarna den 19 juli 2022. Albanien och Nordmakedonien måste ytterligare intensifiera sina insatser på centrala områden som rättsstatsprincipen, bekämpning av korruption samt bekämpningen av organiserad brottslighet. Albanien måste också ta itu med äganderättsfrågor, minoriteter och yttrandefrihet.

I juni 2022 förklarade Europeiska rådet sig berett att bevilja Bosnien och Hercegovina status som kandidatland och uppmanade kommissionen att rapportera om genomförandet av de 14 huvudprioriteringarna, med särskild tonvikt på prioriteringar som utgör en omfattande uppsättning reformer. Trots den politiska oron och de allmänna valen den 2 oktober åtog sig ledarna för de politiska partier som företräddes i Bosnien och Hercegovinas parlamentariska församling i juni 2022 att följa principerna för att säkerställa att Bosnien och Hercegovina är väl fungerande och gör framsteg på vägen mot EU. Genom att landet uppfyller de 14 huvudprioriteringarna i kommissionens yttrande om dess ansökan om EU-medlemskap kommer det att bli möjligt att rekommendera att anslutningsförhandlingar inleds.

Kosovo måste intensifiera sina ansträngningar för att stärka demokratin, den offentliga förvaltningen, rättsstatsprincipen och kampen mot korruption. Kommissionen vidhåller sin bedömning från juli 2018 att Kosovo har uppfyllt alla riktmärken för viseringsliberalisering, och förslaget som ännu inte antagits i rådet bör behandlas snarast.

När det gäller normaliseringen av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo förväntar sig EU, även om båda länderna har fortsatt att delta i dialogen, att båda deltar mer konstruktivt i förhandlingarna om det rättsligt bindande normaliseringsavtalet under den kommande perioden och visar flexibilitet för att göra snabba och konkreta framsteg.

Turkiet

På områdena demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna måste Turkiet prioritera att vända den negativa trenden genom att åtgärda försvagningen av effektiva kontroller och motvikter i det politiska systemet. Dialogen om rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter förblir en integrerad del av förbindelserna mellan EU och Turkiet. De fakta som ligger till grund för bedömningen att Turkiets anslutningsförhandlingar i praktiken har avstannat kvarstår.

Europeiska rådet har upprepade gånger bekräftat sitt strategiska intresse av en stabil och säker miljö i östra Medelhavsområdet och av utvecklingen av samarbetsinriktade och ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet. Situationen i östra Medelhavet har dock återigen blivit mer spänd. Turkiet måste respektera samtliga EU-medlemsstaters suveränitet och territoriella integritet.

Turkiets fortsatta politik om icke-anpassning till de restriktiva åtgärderna mot Ryssland ger anledning till oro på grund av den fria rörligheten för varor, inbegripet varor med dubbla användningsområden, inom tullunionen mellan EU och Turkiet. Turkiet måste också vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra sin anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet EU:s restriktiva åtgärder, och undvika åtgärder som strider mot båda ländernas uttalade mål att ansluta sig till EU.

Turkiet förblir en viktig partner för Europeiska unionen på viktiga områden av gemensamt intresse, såsom migration, bekämpning av terrorism, ekonomi, handel, energi, tryggad livsmedelsförsörjning och transporter. Högnivådialogerna och det intensifierade engagemanget på dessa områden fortsatte. Turkiet har underlättat dialogen mellan Ryssland och Ukraina och spelat en nyckelroll i avtalet om export av spannmål, även om Turkiet också har beslutat att öka handelsförbindelserna och de finansiella förbindelserna med Ryssland.

Källa: Europeiska kommissionen
Foto: EmDee