Tre av fyra akademiker skulle avstå från att söka arbete hos en arbetsgivare som inte erbjuder distansarbete. Det visar en undersökning från fackförbundet Akavia.
I spåren av pandemi och digitalisering har möjlighet till distansarbete blivit en självklarhet för många akademiker. Akavias undersökning visar att majoriteten av medlemmarna kan påverka i vilken utsträckning de behöver vara på kontoret. De allra flesta, 85 procent, anser att det är mycket eller ganska viktigt att kunna arbeta på distans.
Möjligheten till distansarbete har även blivit avgörande när akademiker söker nytt jobb. Tre av fyra svarar att det är troligt att de inte skulle söka en anställning där de inte har möjlighet att helt eller delvis arbeta på distans. Fler kvinnor än män anger att det är mycket troligt att de skulle avstå.
Enligt Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia, kommer arbetsgivare att få det svårt att rekrytera om inte möjligheter till distansarbete erbjuds.
− Möjligheten till distansarbete har blivit en självklarhet för många. Arbetsgivare som vill vara attraktiva behöver erbjuda möjligheter till det flexibla arbetsliv som många efterfrågar.
− Det betyder också att man behöver hitta nya sätt att leda verksamheten och tänka igenom hur kontoret ska utformas för att möta de behov som finns, säger Patrik Nilsson.
Undersökningens resultat
- Tre av fyra skulle avstå från att söka arbete hos en arbetsgivare som inte erbjuder distansarbete. Fler kvinnor än män anger att det mycket troligt att de skulle avstå.
- 85 procent anser att det är viktigt att kunna arbeta på distans. Det är viktigare för kvinnorna än männen. Endast 15 procent anser att det är oviktigt eller har ingen uppfattning.
- De flesta har inflytande över var de förlägger sin arbetstid. Det är tämligen stor skillnad mellan kvinnor och män. 40 procent av männen och 28 procent av kvinnorna bestämmer helt själva hur många dagar de arbetar på kontoret.
Fakta
Undersökningen gjordes av Akavia inom ramen för Akaviapanelen som speglar förbundets medlemmar. Målgruppen är ekonomer, jurister, it-akademiker, samhällsvetare, personalvetare och kommunikatörer. Undersökningen omfattar 3972 gjorda intervjuer under perioden 26 till 30 september 2022 och är genomförd som en webbundersökning. Utifrån ett stratifierat slumpmässigt urval blev svarsfrekvensen 41%. Resultaten är vägt på kön, ålder, sektor och profession.
Källa och foto: Akavia
