Under flera år har andelen elever på nationella program i gymnasieskolan som tagit examen inom tre år ökat stadigt. Nu har ökningen stannat av. På de högskoleförberedande programmen minskar andelen elever med examen inom tre år för första gången medan den fortsätter att öka på de flesta yrkesprogrammen.
– Elevkullen som började i gymnasieskolan 2019 och som gick ut våren 2022 har varit påverkade av pandemin under alla sina tre år. Det handlar framför allt om undervisningen på distans som har påverkat både studierna och elevernas sociala situation, säger Christina Sandström, enhetschef Skolverket.
I år är det 79,7 procent av eleverna som började på ett nationellt program som klarat gymnasieskolan med examen inom tre år. Det är en marginell ökning jämfört med 2021 då motsvarande andel var 79,6 procent. Det skiljer sig dock mellan programtyperna.
Färre klarar svenska 3 på högskoleförberedande program
På de högskoleförberedande programmen minskar andelen elever som klarar examen på tre år på 4 av 6 program. Störst förändring har skett på samhällsvetenskapsprogrammet, där andelen elever med examen inom tre år minskar från 81,7 procent år 2021 till 80,5 procent år 2022.
En delförklaring till årets minskning är att en större andel elever är underkända i kursen svenska 3 jämfört med 2021. Även i gymnasiearbetet och matematik 1 är en större andel underkända i år jämfört med fjolåret.
– Det är svårt att veta exakt vad minskningen i svenska 3 beror på eftersom pandemin har påverkat på flera olika sätt. Våren 2022 fick lärarna tillbaka de nationella proven som stöd för sin bedömning samtidigt som eleverna har haft sämre förutsättningar för sina studier, säger Christina Sandström.
Färre hoppar av studierna på yrkesprogrammen
På 8 av 12 yrkesprogram fortsätter andelen elever som tagit examen inom tre år att öka och störst är förändringen på fordons- och transportprogrammet. Även andelen elever som inte klarar examen, men som får studiebevis med 2 500 betygsatta gymnasiepoäng, ökar kraftigt jämfört med 2021. Det innebär att en större andel elever har nått längre i sina studier och fler har läst ett fullständigt nationellt program. De senaste åren är det färre elever som har bytt program eller avbrutit sina studier.
– Troligen är det så att eleverna stannade kvar i gymnasieskolan eftersom möjligheterna att hitta ett jobb i Sverige eller utomlands var begränsade under delar av pandemin. Här ser vi en positiv pandemieffekt, säger Christina Sandström.
Fortsatt många utan gymnasieexamen efter fem år
Sett till hela gymnasieskolan, om man även räknar med elever som börjar på introduktionsprogram, så är andelen elever med examen i stort sett oförändrad. Det är 72,7 procent av eleverna som tar examen inom fem år, jämfört med 72,5 procent i fjol. Det innebär att mer än var fjärde elev lämnar gymnasieskolan utan examen.
Den genomsnittliga betygspoängen oförändrad
Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga elever som slutförde gymnasieskolan med examen eller studiebevis med 2 500 betygsatta poäng var 14,5 poäng år 2022. År 2021 var den också 14,5 poäng.
Fakta om gymnasieexamen
- Det finns två typer av gymnasieexamen; högskoleförberedande examen och yrkesexamen. Elever som inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program går ofta på ett introduktionsprogram vars mål kan vara att gå direkt mot ett arbete.
- För att en elev ska få examen behöver eleven ha betyg i 2 500 kurspoäng varav 2 250 ska vara godkända. På högskoleförberedande program krävs också att eleven är godkänd i svenska eller svenska som andraspråk 1, 2 och 3, engelska 5 och 6 samt gymnasiearbetet. På yrkesprogram krävs godkänt i svenska eller svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1, 400 poäng i programgemensamma ämnen och gymnasiearbetet.
- Elever som inte klarar kriterierna för examen får i stället ett studiebevis.
- I gymnasieskolan genomförs nationella prov i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk.
Källa och foto: Skolverket
