Småföretagarnas Riksförbund har länge varit aktiva i debatten om vikten av trygghet för småföretagare. Nu är det uppenbart att otryggheten är större än någonsin; Corona med restriktioner, följt av ökade priser och så en lågkonjunktur. Utöver allt detta känner så många företagare en otrygghet – så många som var sjätte småföretag i Sverige identifierar brottsligheten som det främsta hindret i verksamheten.
I förbundets nyligen släppta rapport ”Brott mot företag” har Nima Sanandaji räknat ut att kostnader för kriminaliteten, i form av skador respektive kostnader för säkerhet, uppgår till drygt 92 miljarder kronor årligen. Av detta är 58 miljarder kronor de små och medelstora företagens kostnader, och 34 miljarder kronor storföretagens kostnader. Vid sidan av de direkta höga kostnaderna finns också indirekta, dolda, kostnader genom att kriminalitet gör att färre ägnar sig åt företagande, och att företagens expansion hindras.
– Dagens situation är orimlig. Vi har så många medlemmar som vittnar om att de anmäler brott efter brott men att polisanmälningarna bara läggs ned. Tyvärr är vi inte alls förvånade att så många som nästan 10% anger att brottsligheten är det största hotet mot deras verksamhet och största hotet mot tillväxt. Att polisen lyser med sin frånvaro, vilket markant påverkar företag, är ett stort problem. Vi ser t.o.m. att vissa till slut inte orkar vara företagare utan lägger ner sin verksamhet efter upprepad brottslighet, säger Caroline Szyber, vice ordförande i Småföretagarnas Riksförbund.
– Utsattheten för småföretagare har ökat. Företagare har svårt att få tillstånd för kameror och vissa måste själva betala för ordningsvakter, extra försäkringar har tyvärr blivit vanligare och kostnaderna ökar. Vi vet att när småföretagare försvinner så ersätts de sällan, en försvunnen frisör är en försvunnen frisör. Det ska inte var kriminalitet som avgör om en företagare lägger ner sin verksamhet eller inte, det borde vara en självklarhet att det ska vara tryggt att driva företag i hela Sverige, säger Caroline Szyber, vice ordförande i Småföretagarnas Riksförbund.
– Det är nu viktigare än någonsin att ta fram långsiktiga lösningar för landets alla småföretagare. Det är i småföretag som många av framtidens jobb finns och där landets tillväxt skapas. Livskraftiga företag ska inte läggas ned på grund av att de utsätts för brottslighet, avslutar Caroline Szyber, vice ordförande i Småföretagarnas Riksförbund. .
Förslag:
Småföretagarnas Riksförbund menar att såväl attityder som policy behöver förbättras, så att näringslivet överlag, och särskilt de små och medelstora företagen, får bättre skydd från kriminalitet. Följande 12-punkter är vägledande för det som behövs i Sverige:
1) Ur ett småföretagarperspektiv är den viktigaste åtgärden att minska brottsligheten generellt, vilket innebär att samhället måste lägga mera fokus både på brottslighetens drivkrafter och på hur rättssystemet agerar.
2) Det handlar också om en attitydfråga där media, politiker och tyckare i stället för att visa empati nonchalerar brottsoffer långt ner på statusstegen och dit hör småföretagare. Samtidigt finns en kändis-kultur som fokuserar på människor med status, i vissa fall hyllas även kriminella.
3) Ökad kunskap om kriminalitetens kostnader är i sig ett viktigt steg mot förbättring, till exempel i form av en utredning av vad brottsligheten i form av det som slås sönder, klottras, och bränns upp kostar försäkringsbolagen – och i förlängningen försäkringstagarna.
4) Polisen behöver fokusera på kriminalitetens mönster, för att kunna möta den alltmer organiserade brottsligheten. Som det är nu följs många anmälda brott inte upp, vilket leder till att småföretagare ibland inte ens orkar anmäla, och ett mörkertal uppstår.
5) Stärkt lokal polisnärvaro på utsatta platser krävs så att drabbade småföretagare kan ta en direkt personlig kontakt med ordningsmakten.
6) Kommunala ordningsvakter är en bra lösning, som möjliggör att kommuner kan agera mera brottsförebyggande. Kommuner bör ges generella tillstånd att ha kommunala ordningsvakter där de upplever att behovet finns, utan att behöva söka särskilda anstånd.
7) De småföretag som drabbas av brott behöver en väg in till Polismyndigheten. En konstruktiv reform är att införa en utpekad ansvarig för företagarfrågor, i varje polisregion och nationell polisavdelning. Detta bör framgå i regeringens regleringsbrev till Polismyndigheten.
8) Samhällets stödfunktioner måste tydligt omfatta människor som i sitt arbete eller i sitt företag blivit brottsoffer. Även småföretagare kan få stöd och hjälp av brottsofferjouren. Detta stöd skulle kunna utvecklas och framförallt informationen till småföretagare så de känner de kan få stöd och råd efter att ha varit brottsutsatt.
9) Regeringen ska införa målsättningen att minst 50 procent av anmälda butiksrån, butiksstölder, och snatterier personuppklaras. Idag är siffran under 40 procent, trots att det typiskt finns kamerabilder som möjliggör att identifiera den som har begått brotten. Om Polismyndigheten följer upp fler fall kan större andel personuppklaras, och då stärks skyddet för de drabbade företagen.
10) En liknande målsättning ska införas om att minst 10 procent av anmälda fall av skadegörelse och fickstölder personuppklaras. Idag är det bara 2 procent av fallen som personuppklaras. När Polismyndigheten som idag sällan följer upp enklare former av brott, så att den som har begått dem typiskt kommer undan, skapas en ohållbar situation där unga uppfattar kriminalitet som lönsamt, vilket gör att fler går in i en kriminell väg. Dessa målsättningar bör formuleras i regleringsbrevet.
11) En avgörande insikt för politiken, är att den svarta ekonomins osunda konkurrens är ett problem som är ungefär lika omfattande som den direkta kriminaliteten för många av Sveriges företagare. Det finns skäl att skifta fokus, från att ytterligare reglera de i grunden laglydiga företagen, till att gå efter de verksamheter som drivs av kriminella ligor.
12) Småföretagare ska via 114 14 samtal kunna etablera direktuppkoppling med Polismyndigheten, och redan vid första kontakt ges möjlighet att dela med sig bilder/video kring brottet.
Källa: Småföretagarnas Riksförbund
Foto: ITSveronica
