Antalet restanmälda läkemedel ökade med 54 procent under 2022 jämfört med 2021. Det visar Läkemedelsverkets årssammanställning för föregående år. Orsaken till den kraftiga ökningen är sannolikt relaterad till inflation, ökade tillverkningskostnader och en ökad global efterfrågan.
En restsituation uppstår när ett företag under en period inte kan leverera läkemedel i den volym och omfattning som behövs för att möta efterfrågan på nationell nivå.
Under 2022 restanmäldes 1 615 läkemedelsförpackningar, vilket är något högre än antalet som restanmäldes under 2020 och 54 procent högre än anmälda förpackningar 2021. Av restanmälningarna gällde drygt 90 procent läkemedel till människa och knappt 10 procent veterinära läkemedel. I de flesta fall fanns utbytbara alternativ och majoriteten av dessa hade även jämförbara förpackningar.
Högsta sedan pandemins början
Ökningen ses framför allt under den senare delen av 2022. Det har endast varit fler restanmälda förpackningar per månad en period tidigare och det var under det första delen av 2020, det vill säga under covid-19-pandemins början. De vanligaste orsakerna till att ett läkemedel restanmäls är hög efterfrågan och problem i tillverkningen.
— Med tanke på den fortsatta oron i omvärlden tror vi tyvärr inte att antalet restanmälningar kommer att minska under 2023, säger Johan Andersson, enhetschef på Läkemedelsverket. Det är värt att notera att andelen restanmälda läkemedel av totalt antal tillgängliga läkemedel är relativt liten. Restanmälda läkemedelsförpackningar står för 3,8 procent av totalt antal förpackningar och i de allra flesta fall finns det tydliga alternativ till de restanmälda produkterna. Restsituationerna skapar dock många problem, oro och extra arbete för såväl patienter som apotek och vårdpersonal.
Dålig framförhållning för restanmälningar
Läkemedelsverkets statistik för 2022 visar att 65 procent av alla restanmälningar sker antingen samma dag eller efter att en restsituation har uppstått. Endast tre procent av anmälningarna sker två månader innan beräknat startdatum, vilket är grundkravet.
— Det är i dagsläget obligatoriskt för läkemedelsföretag att anmäla restsituationer till Läkemedelsverket, men regelefterlevnaden är inte tillräckligt bra, och anmälan sker många gånger alldeles för sent. Det är viktigt att restanmälan sker med så god framförhållning som möjligt för att Läkemedelsverket ska kunna utreda ärendet samt tillsammans med övriga aktörer hantera situationen, säger Johan Andersson vidare.
Läkemedelsverket har flera uppdrag
Läkemedelsverket arbetar aktivt för att förbättra hanteringen av brist på läkemedel. Myndigheten har en ständigt pågående dialog med vård, apotek, myndigheter och andra aktörer inom läkemedelsförsörjningen för att förbättra det egna arbetet och stödja andra aktörer.
— Läkemedelsverket har flera uppdrag inom tillgänglighetsområdet, som bland annat rör utökad omvärldsbevakning, kartläggning av produktionskapacitet och lägesbild över hur mycket läkemedel som finns i landet. Vi ser gärna fler uppdrag inom området för att ytterligare kunna bidra till tillgänglighet av läkemedel i Sverige exempelvis vad gäller genomförande av nationell lägesbild samt uppdrag rörande fördelning och omfördelning av läkemedel, avslutar Johan Andersson.
Myndigheten köper inte in läkemedel
Läkemedelsverket varken tillverkar, köper in eller lagerhåller läkemedel men ansvarar bland annat för att ta emot information om restanmälda läkemedel, sammanställa uppgifterna och publicera dem. Sammanställningen över restanmälda läkemedel uppdateras varje dygn och publiceras på Läkemedelverkets webbplats. Innehållet publiceras också som öppna data och är fritt att vidareanvända i andra system.
Källa och bild: Läkemedelsverket
