Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Komplikationer under graviditet ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

Kvinnor som haft komplikationer under graviditeten har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Det visar ny forskning som bygger på befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.

– Vår studie visar att vissa komplikationer under graviditeten leder till en högre risk för kvinnan att drabbas av kranskärlssjukdom i övre medelåldern. För att minska risken att dessa kvinnor utvecklar hjärt-kärlsjukdom på sikt är det viktigt att de regelbundet kontrollerar riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom, såsom blodtryck, blodsocker och kolesterol, säger Sofia Sederholm Lawesson, överläkare på hjärtkliniken på Universitetssjukhuset i Linköping.

I studien ingick kvinnor i åldrarna 50–64 år, som deltagit i befolkningsstudien SCAPIS och som fött minst ett barn. Samtliga deltagare hade genomgått skiktröntgen av kranskärlen i SCAPIS och fanns registrerade i det medicinska födelseregistret, vilket sammanlagt blev 10 528 kvinnor. Genom att jämföra röntgenbilderna utifrån uppgifterna ur födelseregistret kunde forskarna dra slutsatser om hur komplikationer under graviditeten påverkat kvinnornas kärlhälsa senare i livet.

Resultaten visade att kvinnor som haft graviditetskomplikationer hade en ökad förekomst av kranskärlssjukdom, jämfört med de som inte haft någon komplikation. Forskarna studerade fem olika graviditetskomplikationer: graviditetsdiabetes, graviditetsrelaterat högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, förtidsbörd och att föda en bebis som är ”liten för tiden”, det vill säga som inte vuxit enligt normalkurvan under graviditeten. Resultaten visade att det fanns en ökad förekomst av kranskärlssjukdom hos alla dessa grupper, förutom hos de kvinnor som haft förtidsbörd.

Sambandet mellan graviditetskomplikation och kranskärlssjukdom var starkast för de kvinnor som hade haft graviditetsrelaterat högt blodtryck eller havandeskapsförgiftning under någon graviditet. Detta samband var tydligt även när forskarna justerade för andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom, såsom rökning, högt blodtryck och diabetes. Risken för mer allvarliga tillstånd av kranskärlssjukdom, i form av betydande förträngning eller utbredd åderförfettning, var dubbelt så hög hos de kvinnor som under graviditeten haft högt blodtryck eller havandeskapsförgiftning.

– Målet med forskningssatsningen SCAPIS är att förebygga och förhindra hjärt-kärlsjukdom. Där bidrar den här studien med ny och viktig kunskap, eftersom den visar att kvinnor som haft komplikationer under graviditeten utgör en riskgrupp som behöver uppmärksammas och följas upp, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Studien publicerades den 7 februari i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA (Journal of the American Medical Association).

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna

• Förebygga dem
• Ställa bättre och tidigare diagnos
• Påverka sjukdomsförloppet
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013 -2018. En pilotstudie med 1100 individer genomfördes 2012 i Göteborg. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.

Foto: Graham & Sheila