Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Penningtvätt via oseriösa växlingskontor möjliggör organiserad brottslighet

Den ekonomiska brottsligheten blir ett allt viktigare inslag inom den organiserade brottsligheten, det visar den myndighetsgemensamma lägesbilden över organiserad brottslighet som idag offentliggörs.

Andra exempel på de hot som bedöms ha störst påverkan på samhället är

  • den geografiska utbredningen av organiserad brottslighet och dess påverkan på lokalsamhället
  • den globala brottsarenan
  • otillåten påverkan.

– Pengar är drivande i de våldsamma konflikterna. Därför jagar vi de kriminellas pengar och brottsvinster. Bland annat ser vi att de oseriösa valutaväxlingskontoren gör det möjligt för kriminella att omsätta sina brottsvinster, därför agerar vi kraftfullt mot dem, säger Anders Thornberg, rikspolischef.

Trots att majoriteten av dagens ekonomi är elektronisk finns fortfarande en parallell marknad för kontanter i Sverige. Penningförmedlare och oseriösa växlingskontor utgör grundstenarna i den parallella ekonomin där brottsvinster blandas med legitima pengar, konstateras i den myndighetsgemensamma lägesbilden.

Myndighetsgemensamma insatser mot sex växlingskontor runtom i landet som inleddes 2021 visar stora brister och indikationer på penningtvätt. Vart och ett av kontoren har haft eller har omsättningar på hundratals miljoner kronor. Hanteringen sker till stor del med kontanter. Nyligen beslutade Finansinspektionen, en av nätverksmyndigheterna i satsningen mot organiserad brottslighet, att ett sådant kontor måste stänga på grund av omfattande och allvarliga brister i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Flera andra liknande tillsynsärenden pågår, liksom förundersökningar kring grova fall av näringspenningtvätt.

– Vi kan se att den organiserade brottsligheten omsätter enorma summor kontanter. Betalningsförmedlare används för att tvätta pengar och möjliggör för en stor del av brottsvinsterna att lämna Sverige. Det innebär att det blir svårare för de brottsbekämpande myndigheterna att utreda brotten och att återta brottsvinsterna, säger Monica Rodrigo, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten.

Regeringen gick igår fram med en proposition som bland annat innebär registreringsplikt för den som vill bedriva växlingskontor. Enligt förslaget kan en sanktionsavgift beslutas för den som gör detta utan att vara registrerad eller som inte lämnar upplysningar i samband med kontroller. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet

Sedan 2009 samarbetar tolv myndigheter inom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet. Därtill finns samverkan med en rad nätverksmyndigheter. Vartannat år presenteras en myndighetsgemensam lägesbild. Syftet är att lämna rekommendationer till strategiska åtgärder för att reducera samhällets sårbarheter och stärka förmågan att möta hotet från organiserad brottslighet.

Myndigheterna finns representerade i regionala underrättelsecentrum och i ett nationellt underrättelsecentrum. Underrättelsearbetet riktas mot så kallade strategiska personer, utsatta områden och mot aktörs- eller fenomenbaserad organiserad brottslighet av allvarlig eller omfattande karaktär.

Myndigheterna är: Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Utöver detta deltar även följande nätverksmyndigheter:

Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Lantmäteriet, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt Länsstyrelsen i Stockholms län (som samordnare för samtliga Länsstyrelser i Sverige).