Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Ny undersökning från MÄN om pappors mående i separationer

Endast två av tio pappor får information om stöd i samband med separation.

Separationer är ofta en krisperiod för både vuxna och barn men också en risksituation för destruktiva konflikter mellan föräldrar och för våld i nära relationer. En ny undersökning av IPSOS, gjord på uppdrag av organisationen MÄN, visar att hälften av de separerade papporna upplevde separationen som svår eller mycket svår, men att få fått information om stöd. ”Bristen på stöd riskerar att påverka barnen negativt”, säger Shahab Ahmadian, ordförande på MÄN. 

Forskning visar att män generellt sett har svagare sociala nätverk då många män överger vänskapsrelationer när de bildar familj. Detta kan göra pappor mer sårbara i krissituationer då de saknar någon närstående att vända sig till. 

Undersökningen ”Pappors upplevelser av att separera, gjord med stöd från Allmänna arvsfonden, kartlägger vilket stöd som finns för separerade pappor idag och på vilket sätt pappor använder sig av det stöd som finns tillgängligt.  

60 procent av de tillfrågade papporna svarar att de mår sämre efter separationen, och för en tredjedel försämrades måendet mycket. Däremot var det endast två av tio pappor som sökte stöd på eget initiativ. Papporna berättar om konflikter, psykisk ohälsa, ekonomisk oro och bristande stöd i samband med separationer. 

”Våld kan eskalera i samband med separationer” 

Resultaten i undersökningen visar att pappor är svåra att nå och många vet heller inte var de kan vända sig för stöd kring sin psykiska ohälsa som ofta uppstår vid en separation, vilket i slutändan riskerar att påverka barnen negativt. 

  • Att erbjuda papporna stöd skulle både hjälpa familjer i den akuta krisen men det kan också leda till att förebygga våld. Genom forskning vet vi att våld ofta börjar eller eskalerar i samband med separationer, säger Jens Karberg, projektledare för MÄN:s projekt Pappor i separation. 

Samarbetet kring föräldraskapet försämras ofta på lång sikt 

I undersökningen framgår det att en av tre pappor som separerat upplevde att samarbetet kring föräldraskap fungerade dåligt de första halvåret efter separationen. Bland de som separerade för mer än fem år sedan är det en femtedel som upplever samarbetet som dåligt än idag. 

 

Åtta av tio pappor som separerat hade konflikter med sin före detta partner vid separationenen fjärdedel mycket eller väldigt mycket konflikter. Konflikterna rörde främst ekonomi (41%), saker som hände innan separationen (33 %), bodelning (32 %) och planering (27 %). 

 

  • Att få stöd i samband med separationen ger ökade möjligheter för föräldrarna att vara lösningsfokuserade och hålla barnets bästa i fokus. Konstruktiva separationer lägger en bra grund för ett jämställt föräldraskap och är gynnsamt för både föräldrar och barn, säger Jens Karberg. 

 

Utdrag ur undersökningen ”Pappors upplevelser av att separera 

  • Sex av tio pappor i undersökningen upplevde att deras mående försämrades – för en tredjedel försämrades det mycket. En fjärdedel av papporna som genomgått en separation bedömer den också som mycket svår. 

  • Särskilt svårt vid separationen var konflikter med expartnern (38 %), psykisk ohälsa (38 %) och ekonomin (35 %). 

  • En av tre pappor som separerat upplevde att samarbetet kring föräldraskap fungerade dåligt de första halvåret efter separationen. Även bland de som separerade för mer än 5 år sedan är det en femtedel som upplever samarbetet som dåligt än idag. 

  • Åtta av tio pappor som separerat hade konflikter med sin före detta partner vid separationen – en fjärdedel mycket eller väldigt mycket konflikter. Konflikterna rörde främst ekonomi (41%), saker som hände innan separationen (33 %), bodelning (32 %) och planering (27 %). 

  • Sex av tio pappor hade fått information om stöd i sitt föräldraskap tidigare – men bara två av tio fick någon information om stöd i samband med sin separation. 

  • Hälften av papporna som separerat önskade stöd i samband med sin separation – men bara en femtedel sökte stöd. Det vanligaste stödet som papporna har sökt är professionell hjälp, t ex samtalsterapi. 

  • Den största barriären till att söka stöd är att man inte vet vart man kan vända sig (53 %) eller att man saknar ork (43 %). 

  • Bland de som sökte stöd så är det ändå en fjärdedel som tror att personer med liknande erfarenheter eller grupper för pappor hade varit mer hjälpsamt. Bland de som önskade stöd men ej sökte så är det fyra av tio som tror att grupper för pappor hade passat dem. 

Källa: Män

Foto: Jennifer Pahlka, Oakland, CA, sfo