12:e november har filmen om Cornelis Vreeswijk, vår mest folkkäre trubadur, premiär. Det är en kärleksfull skildring av Cornelis liv och musikaliska karriär.
I filmen skildras hur han musikaliskt rönte stora framgångar men samtidigt hade ett trassligt privatliv. Hans musikaliska genombrott kom ungefär samtidigt som sonen Jack föddes. Så när Cornelis åkte ut på turné fick mamman vara hemma och ta hand om barnet. Det skildras väldigt bra i filmen hur han kommer hem från en lång turnering och känner sig som en främling i sitt eget hem.
Han fick hela livet kämpa mot svartsjuka, paranoia och missbruk. Det dricks och knapras tabletter en hel del filmen igenom. I filmen skildras han som en sympatisk konstnärssjäl som ställer till det för sig, men inte av elakhet. Handlingen förs till stor del fram av hans sånger och bilder av löpsedlar. Ett ständigt förekommande grepp var att först visa orsaken till en löpsedel och sedan löpsedeln. Som till exempel den välkända incidenten med transvestiterna. Man får först se Cornelis i lägenheten med transorna och det därpå följande bråket när han kör ut dem med en kniv i handen. Därefter får man se löpsedeln: ”Cornelis Vreeswijk i knivdrama. När ska han lugna ner sig?” Det låter väldigt moraliserande och mästrande.
Cornelis liv före det musikaliska genombrottet skildras väldigt kort. Det är väl inte det som är intressant. Men det känns väldigt abrupt när man först får se honom som liten pojke i Holland och sedan därefter som läkare på Beckomberga. Anledningen till att man har med hans barndom i Holland i filmen är att en traumatisk upplevelse i barndomen skulle vara förklaringen till hans paranoia och alkohol- och tablettmissbruk som vuxen.
Filmen är regisserad av Amir Chamdin, som tidigare gjort ”Om gud vill”. Han gör ett bra jobb här med att fånga Cornelis liv och tidsandan. Cornelis själv spelas av Hans-Erik Dyvik Husby, alias Hank von Hell, tidigare främst känd genom sitt band Turbonegro. Han har även spelat titelrollen i ”Jesus Christ Superstar” på Det Norske Teatret i Oslo. Hank von Hell gör en riktigt porträttlik Cornelis, men han var tvungen att äta upp sig för att riktigt kunna fylla kostymen. Han fick visst stoppa i sig en hel del skräpmat.
I november 1987 dog Cornelis Vreeswijk, märkt av långvarig diabetes och långt gången levercancer. Kort tid innan hade han gjort come-back på Roskilde.
