Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Konkurrensverket har granskat fjärrvärmepriserna i Stockholm

Foto: Wikimedia

Fortum Värme har förklarat att företaget har för avsikt att vidta åtgärder för att stärka fjärrvärmekundernas ställning i Stockholm. Samtidigt har fjärrvärmepriserna utvecklats i en positiv riktning för kunderna. Därför avslutar Konkurrensverket sin granskning av fjärrvärmepriserna i Stockholm.

Fjärrvärme har förutsättningar att vara en effektiv och hållbar uppvärmningsform. Fjärrvärme har betydande stordriftsfördelar både i produktion och i distribution av värme i bostäder och lokaler. Det innebär samtidigt att fjärrvärmeföretagen har stor marknadsmakt och i princip är fria att sätta de priser de önskar. Att byta till en annan uppvärmningsform är dyrt och alternativen till fjärrvärme är ofta få i en tätort. Konkurrenstrycket på fjärrvärme från andra uppvärmningsformer är därför i regel begränsat.

Prissättningen på fjärrvärme varierar mycket mellan olika kommuner i Sverige. Den stora prisskillnaden kan enligt Konkurrensverkets bedömning bara delvis förklaras av uppenbara kostnadsdrivande faktorer, som till exempel nätets ålder eller tillgången till billig spillvärme från lokala industrier. Vilket pris du får betala som fjärrvärmekund beror på hur ditt lokala fjärrvärmeföretag har valt att prissätta.

– Konsumenterna har en mycket utsatt ställning på fjärrvärmemarknaden eftersom de inte kan välja leverantör. Därför är det viktigt att granska fjärrvärmeföretagen, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom.

Undersökningen av Fortum Värmes fjärrvärmeverksamhet i Stockholm har handlat om i fall bolaget har missbrukat sin dominerande ställning genom att ta ut oskäligt höga fjärrvärmepriser, något som inte är tillåtet enligt konkurrensreglerna.

AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad har nu till Konkurrensverket deklarerat att företaget vidtar åtgärder för att stärka konsumenternas ställning, bland annat att de totala intäkterna från fjärrvärmen i Stockholm inte ska överskrida en så kallad intäktsram. Konkurrensverket bedömer att åtgärderna kommer att få en gynnsam inverkan på fjärrvärmepriserna. Under Konkurrensverkets utredning har fjärrvärmepriserna i Stockholm sänkts jämfört med fjärrvärmepriser på andra håll i landet.

– Jag hoppas att de åtgärder som Fortum Värme nu vidtar i Stockholm kommer att leda till att andra fjärrvärmeföretag runt om i landet ser över sin prissättning och vidtar åtgärder för att skapa och tillgodose konsumenternas intresse av skäliga fjärrvärmepriser, ökad transparens och information, säger Dan Sjöblom.

Konkurrensverket kommer att fortsätta följa utvecklingen på fjärrvärmemarknaden i Stockholm och i Sverige. För att skapa långsiktigt stabila spelregler och stärka konsumenterna ställning på fjärrvärmemarknaden räcker det inte med en självreglering. Konkurrensverket har tidigare konstaterat att den befintliga fjärrvärmelagen inte leder till en önskvärd trygghet för fjärrvärmekunderna. Konkurrensverket anser därför fortfarande att en förhandsreglering av fjärrvärmepriserna vore bäst för att skydda fjärrvärmekunderna mot oskäliga priser och för att öka kundnyttan på fjärrvärmemarknaden.

Om fjärrvärme:

  • Det finns drygt 200 fjärrvärmeföretag i Sverige. Fjärrvärme finns i 270 av landets 290 kommuner. Totalt omsätter de svenska fjärrvärmeverksamheterna omkring 23 miljarder kr under ett år.
  • Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i flerbostadshus och lokaler i Sverige. Fjärrvärme svarar för omkring 70 procent av all värme till bostäder och lokaler i svenska tätorter.
  • I den s.k. Nils Holgerssonundersökningen (Nils Holgersson-gruppen, Rapport – Avgiftsstudie 2010) var Fortum Värmes fjärrvärmepris i Stockholmsområdet 2005 det 7:e högsta bland de undersökta kommunerna. Fortum Värmes fjärrvärmepris var det 34:e högsta i 2010-års undersökning.
  • I relation till många av de andra fjärrvärmeföretagen har Fortum Värme haft en återhållsam prisutveckling sedan 2007. Ett sätt att illustrera vilken ekonomisk betydelse prishöjningarna på fjärrvärme i allmänhet har haft för de svenska fjärrvärmekunderna under de senaste åren, är att utgå i från medelpriset i Nils Holgerssonundersökningarna. Om medelpriset i Nils Holgerssonundersökningarna inte höjts under perioden 2007-2010 hade medelkunden i reala termer sparat cirka 50 kr/MWh. Om vi antar att alla fjärrvärmekunder 2010, total fjärrvärmeförbrukning på cirka 50 TWh, betalat detta lägre medelpris istället för det pris medelkunden faktiskt betalade under 2010, hade kostnadsbesparingen för det svenska kundkollektivet under 2010 varit ungefär 2,5 miljarder kr.

Källa: Konkurrensverket