I takt med det moderna jord- och skogsbrukets framväxt har antalet gamla sälgar minskat i Sverige. Minskningen drabbar tusentals arter som är gäster hos sälgen: insekter, fåglar och större däggdjur. En ny bok hyllar nu sälgen och dess biologiska och ekonomiska värden så att skyddet kan öka.
Lagom till den biologiska mångfaldens år 2010 utkommer ”Sälg – livets viktigaste frukost”, av entomologen Bengt Ehnström. Boken ges ut av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen. Texten illustreras av Martin Holmers färgsprakande akvarellfyrverkeri.
– Inget annat svenskt trädslag ger mat åt så många fjärilsarter och många andra insektsarter. Varje sälg är en biologisk skattkammare som myllrar av liv under hela sin levnad. I sälgens blommor finns också livets viktigaste frukost för vilda bin och humlor som yrvaket börjar surra redan då vintern fortfarande har sitt grepp om landskapet. Då blommar inget annat än sälgen och de närbesläktade videarterna, säger Torbjörn Ebenhard, föreståndare på Centrum för biologisk mångfald (CBM).
WWF vill lyfta fram det stora ekonomiska värdet som ofta glöms bort.
– Sälgen förser humledrottningarna med mat så att de kan föda upp sin avkomma på våren. Det bidrar till att vi kan skörda många frukter och grödor senare på året. Vi hoppas att boken ska inspirera markägare och parkförvaltare att se den dolda rikedomen i sälgen som en resurs att vårda nu och i framtiden, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på WWF.
En stor andel av våra sälgar påträffas idag i skogsbryn som vetter mot jordbruksmark. När man gallrar i dessa zoner är det nästan en regel att sälgarna fälls, medan andra trädslag sparas.
– Om det är någonstans sälgen borde sparas, så är det just i skogsbrynen. Där har sälgens pollen och nektar stor betydelse för de insekter som påverkar skörden hos den omgivande åkermarken och för den i många fall utarmade kulturskogen innanför skogsbrynet, säger Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddsföreningen.
Källa: WWF
