Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Vem behöver hierarkier i politiken?

Lasse Berg Foto: Wikimedia

Vissa böcker ger oss anledning att tänka om och tänka nytt. Lasse Bergs nya bok ”Skymningssång i Kalahari” (Ordfront 2011) är en sådan. Den berättar för oss att mänskliga samhällen inte nödvändigtvis måste vara hierarkiska.

Innan jordbruksrevolutionen levde vi i mindre flockar som jägare-samlare och delade på allt. Kollektiva beslut fattades gemensamt av hela gruppen. När sedan jordbruket uppstod blev människorna bofasta. Privata hushåll och utspridda jordegendomar gjorde det svårare att hålla ihop gruppen och fatta kollektiva beslut. Under denna period uppstod samhällets hierarkier.

Ledare behöver varandra. Att stå över andra personer i arvode och status får människor att känna sig framgångsrika. Hierarkier är självbevarande. Vill man göra karriär i en hierarkisk organisation är man beroende av andra ledare. Ledarnas privilegium är att tillhöra en överklass som bekräftar varandra.

Kollektivt beslutsfattande kan vara tidskrävande och svårt. Det krävs en stab av rådgivare och tjänstemän som samlar information, och dessutom personer som kan verkställa besluten. Ett hierarkiskt system bygger på tanken att vissa vet bättre än andra, och att de som vet bäst bör bestämma.

För att fatta bra beslut krävs relevant information. Relevant information finns hos de personer som berörs av beslutet, ofta längre ner i hierarkin. Problemet är att dessa personer ofta undviker att informera om sådant som missgynnar dem. Den som vill göra karriär i en hierarkisk organisation gör bäst i att säga vad ledarna önskar höra, vilket inte alltid är hela sanningen. Därmed bromsas informationen.

Bra beslutsfattande kräver också gott omdöme. Gott omdöme anser de allra flesta att de har. Ändå har var och en av oss sannolikt sämre omdöme än genomsnittet i det långa loppet. Faktum är att det genomsnittliga omdömet i en tillräckligt stor grupp självständiga individer är förvånansvärt gott. Självständiga och engagerade beslutsfattare med tillgång till relevant information fattar bättre beslut ju fler som deltar. Denna princip har gjort demokrati till världens mest framgångsrika beslutsmetod.

Internets icke-hierarkiska system skapar en öppenhet som reformerar beslutsfattandet i grunden. Med datorernas genombrott har kommunikationen förbättrats så att stora grupper kan delta i det demokratiska beslutsfattandet. Med hjälp av datorer, mobiltelefoner och magnetkort är beslutsfattande möjligt utan hierarkiska mellannivåer.

I hierarkiska organisationer är beslutsfattarna i regel inte fler till antalet än vad som ryms runt ett sammanträdesbord, men internet känner inga sådana begränsningar. Hierarkierna i politiken håller därmed på att bli överflödiga.

Lasse Bergs bok ”Skymningssång i Kalahari” handlar om mänsklighetens kollektiva förflutna men visar också på en väg mot framtiden. Vi är på väg mot den globala byn där avståndet mellan människorna krymper igen och deltagandet i samhällslivet ökar. För hundra år sedan fick kvinnorna rösträtt vart fjärde år. Med informationsteknikens hjälp är det snart möjligt att införa allmän rösträtt, inte bara vart fjärde år utan kanske var fjärde vecka.

Källa: Demoex.