När höstterminen startar om några veckor börjar de nya läroplanerna att gälla med det nya ämnet entreprenörskap. Men ämnet har redan väckt debatt och det finns en osäkerhet kring hur undervisningen i ämnet ska se ut. Den 19 augusti arrangerar Nätverket LiFE (Lärande I och För Entreprenörskap) och Idélab vid Mälardalens högskola en icke-konferens om entreprenöriellt lärande.
År 2009 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att ge skolor förutsättningar för att kunna arbeta med det nya ämnet med hjälp av utvecklingsmedel, kurser och konferenser.
-I de nya skolreformerna betonas entreprenörskap som bland annat kan innebära att främja elevernas nyfikenhet, kreativitet och förmåga att ta initiativ. Vad eleverna än väljer att arbeta med i livet så är entreprenörskap till nytta, säger Peter Skoglöf, undervisningsråd på Skolverket.
Men det nya ämnet har också skapat många frågor: Vad är entreprenörskap? Trots att lärare på alla nivåer, från förskola till högskola, förväntas undervisa i ämnet finns inga tydliga direktiv för hur det ska omsättas i praktiken på lektionerna. Det har också väckt en het debatt mellan förespråkare och motståndare till det entreprenöriella lärandet. Många associerar negativt till begreppet entreprenöriell, att det enbart handlar om att tjäna pengar och göra affärer.
Den 19 augusti bjuder Nätverket LiFE (Lärande I och För Entreprenörskap) och Idélab vid Mälardalens högskola in till en så kallad icke-konferens för att diskutera begreppet entreprenöriellt lärande, där bland annat representanter för Skolverket finns med bland de medverkande för att ge sin syn på saken. Förutom Skolverket deltar även lärare, rektorer, forskare och kommunrepresentanter.
– Entreprenöriellt lärande har ännu inte definierats, det är det som gör begreppet så spännande och därför vill vi bjuda in till diskussion, säger Magnus Hoppe, universitetslektor i innovationsledning vid Mälardalens högskola.
Förespråkarna för det nya ämnet hoppas att entreprenörskap på schemat ska göra eleverna mer ansvarstagande, ifrågasättande och hitta nya perspektiv.
– Som jag ser det handlar det om att plocka upp gamla bildningsideal som att reflektera och tänka kritiskt kring kunskap. I grundskolan arbetar man gärna med färdigförpackad kunskap. Kan eleverna det som står i läroboken anses det tillräckligt. Med entreprenöriellt lärande får man istället elever som frågar: ”Varför ska vi läsa just den här läroboken?” Det är sådana individer som dagens samhälle behöver, säger Magnus Hoppe.
Källa: Mälardalens Högskola.
