Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Revidering av Nationalräkenskaperna för åren 1993-2009

Riksbankens huvudkontor Foto: Wikimedia
Riksbankens huvudkontor Foto: Wikimedia

Nationalräkenskapssystemet behöver ses över med jämna mellanrum och en större revidering av hela nationalräkenskapssystemet har nu genomförts. Revideringen innebär att nya metoder och förbättrade underlag har introducerats samt att statistiken ytterligare anpassats till EU-rekommendationer.

För hela tidsperioden 1993-2009 har BNP reviderats med mellan minus 1 och plus 63 miljarder kronor i respektive års priser. BNP för år 2007 har i samband med denna publicering beräknats med detaljerade årsdata för första gången och uppgår nu till 3 126 miljarder kronor i löpande priser. För 2008 innebär förändringarna att BNP-utvecklingen i fasta priser sänkts från minus 0,2 till minus 0,4 procent och för 2009 att utvecklingen sänkts från minus 4,9 till minus 5,2 procent.  Fasta bruttoinvesteringar och hushållens konsumtionsutgifter svarar för den största delen av nivåhöjningen. Ny statistik har främst använts för åren 2000-2009 medan 90-talet främst anpassats till de nya nivåerna.

En utförligare beskrivning av vilka förändringar som gjorts finns här:
Nationalräkenskaper, årsvis

Resultaten för åren 2008 och 2009 finns här:
Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Konsumtionsutgifter

Hushållens konsumtionsuppgifter har reviderats med mellan minus 3 och plus 34 miljarder kronor åren 1993-2009. Höjningarna beror främst på anpassning till ny statistik. Bland annat har ny information över utlänningars konsumtionsutgifter i Sverige introducerats. Vidare har metoden för att beräkna konsumtionen av försäkringstjänster förbättrats.

De offentliga konsumtionsutgifterna har reviderats upp med mellan 0 och 5 miljarder kronor åren 1993-2009. Revideringen beror främst på kommunala myndigheters konsumtion, där bland annat förbättrade metoder för att beräkna kommuner och landstings pensionskostnader har införts.

Fasta bruttoinvesteringar

De fasta bruttoinvesteringarna har justerats upp med som mest 31 miljarder kronor. De största ökningarna ligger på 2000-talet och återfinns framförallt i näringslivets investeringar. Höjningen beror i huvudsak på en översyn av beräkningsmetoderna för bostäder, programvaror och finansiell leasing.

Export och import

Exportnettot har för perioden 1997-2006 höjts med mellan 0 och 4 miljarder kronor i löpande priser. För perioden 1993-1996 justeras nettot emellertid ned. Det är genomgående varuhandeln som har reviderats upp medan tjänstehandeln har reviderats ner. För åren 2007-2009 har exportnettot sänkts med 4, 16 respektive 11 miljarder kronor.

Varuexporten revideras totalt upp med 20 miljarder kronor 2007. Revideringen som berör åren 1997-2009, bygger på ny information för utrikeshandeln med motorfordon. Även varuimporten har reviderats upp för perioden, vilket bland annat förklaras av ny statistik avseende utrikeshandeln med järn- och stålprodukter.

Tjänsteexporten har totalt reviderats ned med 10 miljarder kronor år 2007 medan tjänsteimporten reviderats ned med 2 miljarder kronor. Nedjusteringen beror framförallt på upprättning av resevalutaposten där ny information avseende användandet av flygbolagstjänster, resebyråtjänster och kortterminaler har förts in för perioden. Nedjusteringen av resevalutan påverkar inte BNP då ändringen medför att hushållskonsumtionen ökar med motsvarande belopp.

Revideringar av de institutionella sektorberäkningarna

Beräkningarna avseende inkomster, utgifter och sparande för de institutionella sektorerna har också genomgått en översyn för hela den redovisade perioden 1993-2009. Detta påverkar det finansiella sparandet i samtliga sektorer enligt tabell nedan. De största förändringarna berör beräkningar av den kommunala sektorns pensionsavsättningar, försäkringsberäkningar, sammansatta förvärvsinkomster, utdelningsinkomster samt de svenska sektorernas utlandstransaktioner. För 2007 har en ny fullständig årsberäkning gjorts i såväl produkträkenskaperna som i de reala sektorberäkningarna varför det förekommer nya siffror även av det skälet. För 2009 har bland annat nya uppgifter avseende löner och utdelningar bidragit till att hushållens disponibla inkomster, sparande och finansiella sparande reviderats ned.

Källa: scb