Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Ny upptäckt kan bota diabetes

Forskare har upptäckt en helt ny signalväg i muskelceller som med god sannolikhet kan användas för att hitta en ny sorts mediciner mot typ 2 diabetes. Resultaten är av hög vetenskaplig betydelse och publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.

Studiens stora genombrott är upptäckten av en ny signalväg som farmakologisk kan aktiveras så att symptomen förbättras hos djurmodeller för typ 2 diabetes. Resultat som öppnar upp för ett helt nytt fält inom det stora forskningsområdet rörande typ 2 diabetes.

– En av de mest intressanta egenskaperna hos denna nyupptäckta signalväg är att den skiljer sig från den signalväg som startas av insulin. Detta betyder att den adrenerga signalvägen med stor sannolikhet kan aktiveras även i patienter med typ 2 diabetes där insulin-signaleringen är ur funktion, säger Tore Bengtsson, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet.

Trots att typ 2 diabetes är en mycket allvarlig sjukdom, som dessutom ökar, så finns det ännu ingen definitiv behandling eller bot.

– Det är därför av stort intresse att finna nya sätt som stimulerar glukosupptag i fett och muskler och minskar sockret i blodet, säger Tore Bengtsson.

Musklerna står för den största delen av sockerupptaget i kroppen genom upptag och förbränning. Ett ökat sockerupptag i muskler är livsviktigt för att snabbt kunna minska sockerhalterna i blodet.

– Vår studie visar att de kroppsegna ”stresshormonerna” adrenalin och noradrenalin ökar sockerupptagen i muskler. Adrenalin och noradrenalin kan påverka nästan alla våra organ genom att binda till receptorer på cellytan. Vi har visat att adrenerga receptorer som finns på muskelcellerna kan stimulera en tidigare okänd signalväg inuti cellen och genom denna öka sockerupptaget, vilket är helt ny och banbrytande forskning, säger Tore Bengtsson.

Fakta om typ 2 diabetes
Mer än 382 miljoner av världens befolkning är diagnostiserade med typ 2 diabetes och antalet växer snabbt. Risken för att någon gång under livstiden få typ 2 diabetes är mer än 30 %.

Det som händer rent molekylärt i en person med typ 2 diabetes är att fett- och muskelvävnaden förlorar sin förmåga att svara på insulinstimulering och kan därmed inte ta upp socker ifrån blodet (speciellt glukos). Insulin är det hormon som utsöndras efter att man ätit och är det viktigaste hormonet för regleringen av blodsockret. Om insulinsignalen inte fungerar leder detta till förhöjda blodsockerhalter. För högt blodsocker är farligt för de flesta organ i kroppen och leder till många olika komplikationer inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, njursvikt, skador på perifera nervsystemet, blindhet och även amputationer och för tidig död.

Om studien
Studien är delvis finansierad av Vetenskapsrådet och har genomförts av forskare från Stockholms universitet och Monash University i Melbourne.

Länk till artikeln http://diabetes.diabetesjournals.org/content/early/recent
Direktlänk som aktiveras under dagen http://dx.doi.org/10.2337/db13-1860)

För ytterligare information
Tore Bengtsson, professor, Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, tfn 0705-47 39 94, e-post tore.bengtsson@su.se

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

4
0
0
0
Skicka som e-post
Share this
Ämnen:

ForskningMedicinNaturvetenskapNya publikationerVetenskap, teknik

Regioner:

StockholmUppsala

Tags:

diabetesbiovetenskapmedicinsk forskningmedicintore bengtssonforskningstockholms universitet

Källa: Stockholms universitet.