Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Blir det dyrare med svenska djurskyddskrav?

Foto: Wikimedia

Djurvälfärd är en viktig fråga, anser majoriteten av konsumenter i både Sverige och EU enligt opinionsundersökningar. EU har de senaste åren beslutat om flera nya minimiregler för djurskyddet, och i Sverige pågår en översyn av djurskyddslagstift­ningen. Flertalet konsumenter, både i Sverige och inom EU, vill ha mer information om hur djuruppfödning sker och anser att ytterligare förbättringar behövs på detta område.

Mot bakgrund av det stora intresset för djurvälfärd har fyra forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i en rapport från Agrifood Economics Centre undersökt hur skillnader i lagstiftade minimiregler vad gäller ur djurvälfärdssynpunkt viktiga aspekter påverkar lönsamheten för svenska animalieproducenter. Forskarna konstaterar att:

  • Det finns ingen allmänt vedertagen definition av djurvälfärd i dag och det är inte klart hur olika välfärdsaspekter ska vägas mot varandra. Hur ska djuren ha det för att ha det bra? Ett uppfödningssystem är sällan klart bättre än ett annat och avvägningar mellan olika djurvälfärdsaspekter måste alltid göras.
  • Sverige har i flera fall striktare minimikrav än EU. Som exempel kan, förutom förbudet mot oinredda burar för värphöns, nämnas att det för slaktkycklingar och svin i Sverige finns krav på större yta och för nötkreatur en specifik lagstiftning vilket (förutom för kalv) inte finns inom EU.
  • Striktare minimiregler kan påverka både fysiska produktionsresultat som dödlighet, foder­­för­bruk­ning, foderomvandling etc – och produktionskostnaderna, både positivt och negativt. Svenska animalie­­producenter har sammantaget högre kostnader än konkurrerande producen­t­er inom EU, vilket delvis kan förklaras av skillnader i djurskyddslagstiftningen.
  • Svenska producenter har svårt att få betalt för dessa merkostnader, eftersom de slår igenom på hela den svenskproducerade volymen, till skillnad från om det handlat om en nischprodukt.  Samtidigt är det svårt att kommunicera vad god djurvälfärd är till konsument. I första hand sker detta genom begreppet ”svenskproducerat”, något som dock inte bara inbegriper djurvälfärdsaspekter.
  • Källa: Sveriges lantbruksuniversitet