Stroke är ett av de mest akuta och livshotande sjukdomstillstånden med omkring 26 000 drabbade och 6 000 döda varje år. En ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden visar att endast var fjärde svensk, 26 procent, känner till tecknen på stroke genom AKUT-testet. Om fler strokepatienter får snabbare tillgång till vård skulle många liv kunna räddas.
– När en stroke inträffar krävs akut behandling för att minska risken för hjärnskador och öka chansen till överlevnad. Men endast var tredje drabbad kommer till sjukhus inom tre timmar. Om hela Sveriges befolkning lär sig symptomen på stroke så kan vi rädda fler liv och öka chanserna till fler friska år för dem som insjuknar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Sedan Hjärt-Lungfonden genomförde samma sifoundersökning för fyra år sedan syns ingen förbättring av kunskaperna om symtomen på stroke. 2019 svarade en procent fler, 27 procent, att de känner igen en stroke. Drygt tre av tio svenskar, 34 procent, vet idag vad AKUT-testet är men inte hur det går till, vilket drygt fyra av tio svenskar, 43 procent, svarade att de kunde år 2019. Det råder även markanta skillnader i kunskap mellan män och kvinnor. Betydligt färre män (18 procent) än kvinnor (34 procent) uppger att de kan tecknen på stroke.
Cirka 100 000 drabbade lever idag med sviterna av stroke, som snabbt kan identifieras med hjälp av AKUT-testet som beskrivs i en faktaruta nedan.
– Tack vare forskning och förbättrad vård har dödligheten i stroke nästan halverats sedan millennieskiftet. Om allmänhetens kunskaper om symptomen för stroke skulle öka så skulle med största sannolikhet även livskvaliteten för de drabbade öka, säger John Pernow, professor och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.
Vid millennieskiftet drabbades närmare 38 000 personer och fler än 10 000 dog. Den kraftiga minskningen beror bland annat på förbättrade levnadsvanor, forskning och förebyggande behandlingar vid högt blodtryck, förmaksflimmer och höga blodfetter. Forskningsframgångarna inkluderar datortomografin, bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys samt förfinade operationsmetoder.
Text: Anna Aderlund / Hjärt-Lungfonden
Foto: Hjärt-Lungfonden
