År 2015 sökte över 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Drygt 20 000 bor kvar, visar en ny rapport från SCB. Åtta av tio män är sysselsatta, få har påbörjat eftergymnasiala utbildningar och en relativ stor andel bor i områden med socioekonomiska utmaningar.
Något fler än 13 000 av barnen som sökte asyl 2015 har fått uppehållstillstånd som ensamkommande barn. Drygt 7 000 har fått det enligt den så kallade gymnasielagen. I rapporten redovisas de som två separata grupper.
– Av dem med uppehållstillstånd som ensamkommande barn var 87 procent pojkar och av dem med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen var 98 procent pojkar. I båda grupperna är Afghanistan det vanligaste ursprungslandet, säger rapportförfattaren Karin Lundström, demograf på SCB.
De allra flesta som fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda i Sverige var det också i slutet av 2022, som är tidpunkten som studeras i rapporten.
– De med uppehållstillstånd som ensamkommande barn fick i stor utsträckning permanenta uppehållstillstånd. I slutet av 2022 hade fyra av tio i den gruppen blivit svenska medborgare.
Vanligast med gymnasial utbildning
I rapporten följs boende, utbildning och sysselsättning upp för personer födda 1999, vilket är det vanligaste födelseåret bland de ensamkommande. I slutet av 2022 var de 23 år gamla.
– Den vanligaste utbildningsnivån i gruppen ensamkommande är gymnasial utbildning. Drygt hälften har det som högsta utbildning. Bland männen med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen har tre av fyra en gymnasial utbildning.
Jobb inom vård och omsorg
Rapporten följer även upp de ensamkommandes arbetsmarknadsstatus. I gruppen med uppehållstillstånd som ensamkommande är 67 procent av kvinnorna och 82 procent av männen sysselsatta. Av männen med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen är 85 procent sysselsatta.
Av kvinnorna med uppehållstillstånd som ensamkommande var omkring tre av fyra sysselsatta inom vård och omsorg eller sociala tjänster. Även för männen är det den vanligaste näringsgrenen. Av männen i gruppen ensamkommande arbetar 38 procent av de sysselsatta inom denna näringsgren, och av männen med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen är det 34 procent.
– Det är stor skillnad jämfört med födda i Sverige. Särskilt för män är det en liten andel i den näringsgrenen, 5 procent. Och 20 procent för kvinnorna.
Andra vanliga näringsgrenar för män i dessa två grupper är ”företagstjänster”, ”tillverkning och utvinning”, ”handel, hotell och restaurang” samt ”byggindustri”.
Stor andel med inkomst
Bland männen i båda grupperna har omkring 70 procent en inkomst på minst tre inkomstbasbelopp, som är den högsta inkomstnivån i statistiken. Mindre än 10 procent saknar inkomst från arbete. I det avseendet sticker de ut jämfört med män födda i Sverige 1999 och andra flyktingar födda det året som kom till Sverige 2015.
– Andelen män med en inkomst på minst tre inkomstbasbelopp är markant större bland de ensamkommande än bland män födda i Sverige eller bland andra flyktingar i samma ålder, säger Karin Lundström.
Källa: SCB
