Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

När svenskarna gifte sig mest

Färre svenskar gifter sig. Trenden kan ses under hela efterkrigstiden, men stora barnkullar i giftasålder har också lett till tillfälliga uppgångar. En sådan syns på 60-talet. De som gifte sig då var, dessutom rekordunga. Men det är ett annat år som sticker ut mest i statistiken.

I februari släppte SCB 2023 års befolkningsstatistik. Där kan man se att det är fortsatt få som gifter sig. Under 2023 hölls 44 190 svenska vigslar. Det är det lägsta antalet på 20 år, förutom de två åren med pandemiregleringar 2020 och 2021. Då var det under 40 000 vigslar per år.  2003 var det 42 693 vigslar men då var vi samtidigt mer än 1,5 miljoner färre svenskar.

När gifte svenskarna sig mest?

Under efterkrigstiden har antalet vigslar per år minskat betydligt. 1945 var det 64 280 vigslar. Det är tjugotusen fler än 2023. Och skillnaden är egentligen ännu större eftersom befolkningen då var betydligt mindre: 6,7 miljoner jämfört med dagens 10,5.

För att göra jämförelsen tydlig trots att befolkningen ökat kan man jämföra hur många vigslar som genomförts varje år per 1000 personer, som i diagrammet nedan. Då blir minskningen ännu tydligare. 1945 var det nästan 10 vigslar per 1000 personer och förra året var det ungefär 4 vigslar per 1000 personer. Men minskningen har inte gått rakt nedåt.

Antal vigslar per 1000 personer i befolkningen 1945-2923

Källa: Befolkningsutveckling – födda, döda, in- och utvandring samt giftermål och skilsmässor 1749–2023

Många barn blir många vigslar några decennier senare

Vill man gifta sig extra mycket i krigstid? Det är möjligt. Men vigselyran i mitten av 40-talet är också slutet på en trend av stigande vigseltal redan från 30-talet.

–  I början av 1900-talet föddes många barn, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB. Man hade fortfarande stora familjer, samtidigt som fler och fler som överlevde. Det ledde till en stor generation av giftasvuxna under 30- och 40-talen.

Många av dem som gifte sig i mitten av 40-talet blev också föräldrar. Detta blev den stora generationen av barn under 1900-talet som ibland kallas 40-talisterna. När de börjar gifta sig blir det en ny uppgång i vigseltalen i mitten av 60-talet.

Långa äktenskap från 60-talet

40-talisterna som gifter sig i mitten av 60-talet är också bland de i genomsnitt yngsta i svensk historia. 1966, när det är nästan 8 vigslar per 1000 personer och år, var kvinnorna i genomsnitt 23,3 år, och männen 25,9 när de gifter sig för första gången. 1945 var medelåldern betydligt högre, 26,0 år för kvinnor och 28,6 år för män.

– Idag är man i genomsnitt nästan 10 år äldre när man gifter sig första gången, jämfört med i mitten av 60-talet, säger Lena Lundkvist. 2023 var medelåldern för första äktenskapet 34,5 år för kvinnor respektive 36,4 år för män.

Efter 60-talet fortsätter vigseltalen sjunka. Det är nya tider där det börjar bli acceptabelt att bo ihop och till och med ha barn tillsammans utan att vara gifta. Så även om det blir en uppgång för bröllopen när 60-talisternas stora barnkullar börjar gifta sig på 90-talet så sätter det inte lika stora spår i statistiken. Ändå är 1989 ett år som sticker ut rejält i statistiken.

Många äldre sambor vigdes

1989 genomförs 108 919 vigslar i Sverige, eller nästan 13 vigslar per 1000 personer. Vigseltalen är de högsta sedan SCB började föra statistiken.

Bakgrunden till vigseltrycket var en ny pensionslagstiftning som infördes första januari 1990. Den ledde till att många som levt länge som sambor i sista minuten gifte sig för få tillgång till den så kallade änkepensionen.

Att många av de som gifte sig då troligen levt länge tillsammans syns i statistiken. Medelåldern för de som ingår sitt första äktenskap 1989 är tre år högre för både män och kvinnor jämfört med åren före och efter.

Källa: SCB

Foto: Jon Tralla