Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Närståendes krav försvårar sjukskrivna kvinnors återgång i arbete

 Sjukskrivna kvinnors möjlighet att börja jobba igen kan hindras av närstående som upplever det lämpligt att kvinnan är hemma och tar hand om hushåll och barn. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Gävle där forskaren Åsa Hedlund undersökt vilka faktorer som har betydelse för att kvinnor med psykisk ohälsa kan börja arbeta igen.
Kvinnorna som ingått i studierna har sjukskrivits på grund av psykisk ohälsa, som utmattning, depression eller ångest och det har handlat om långtidssjukskrivning i bemärkelsen 2–24 månader. En nyhet som framkommer i avhandlingen är att privatlivet har stor betydelse för de sjukskrivna kvinnornas möjlighet att återgå i arbete.

– Det är inte alla i privatlivet som vill att kvinnan ska gå tillbaka till jobbet. För vissa, till exempel partnern, kan det vara väldigt lämpligt att mamma är hemma sjukskriven och kan ta hand om barnen, samtidigt som det finns mer tid för hemuppgifter, som tvätt, mat och städning. Det kan även vara så att man har barn med speciella behov och det är lämpligt för barnens skola att kvinnan är hemma. Det här är ibland en större problematik än själva arbetsplatsen, säger Åsa Hedlund, universitetsadjunkt som nyligen disputerat i vårdvetenskap.

Hon är legitimerad sjuksköterska och distriktssköterska i grunden och som doktorand valde hon att rikta in sig på problematiken som kvinnor upplever när de vill försöka börja jobba igen efter sjukskrivning.
– Det här är kvinnor som jobbar inom skola, vård och omsorg och de områdena är inte kända för sin goda arbetsmiljö. Sedan var det fler än jag trodde som hade fått en NPF-diagnos (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning), i vuxen ålder, som adhd eller autism. Det har också varit viktigt för dem att få den diagnosen eftersom det då har gått att få hjälp utifrån den diagnosen, säger Åsa Hedlund.

Avhandlingen baseras på en enkät där närmare 300 långtidssjukskrivna kvinnor har fått svara på en rad frågor om sina tankar kring att börja arbeta igen, samt mer fördjupade intervjuer med 17 kvinnor och 16 chefer. Resultaten visar att det är viktigt att kvinnorna upplever jobbet som hälsofrämjande.
– Det bästa är om jobbet kan hjälpa till att förbättra hälsan, vilket kan låta som en utopi. Om det är en sjuksköterska kan det till exempel handla om att få hjälpa patienter på ett sätt som känns värdigt. För en person som är ljudkänslig kan det handla om att få sitta i ett eget rum.

Men den kanske svåraste delen att åtgärda för att den sjukskrivna kvinnan ska kunna gå tillbaka och jobba är situationen i hemmet.
– Det behövs stöd och en förståelse hemifrån. Här finns ingen utarbetad metod och det skulle behöva forskas mer kring det, hur man involverar och informerar närstående. Det är en tung börda för kvinnan själv som drabbas att förklara varför hon inte orkar det ena och det andra. Det behövs ett större grepp för att få livet att funka för vissa personer.

De kvinnor som sedan började arbeta igen efter sjukskrivning bytte ofta jobb, då det inte gick att anpassa arbetsuppgifterna tillräckligt mycket för att det skulle fungera på den tidigare arbetsplatsen.
– Cheferna har haft svårt att hantera att de inte har kunnat använda de här personerna fullt ut för att de har varit för sköra. De har känt sig bakbundna och en del har saknat kunskap om själva problematiken för att veta hur de ska hantera den juridiskt och i en rehabiliteringsprocess, säger Åsa Hedlund.