Att spara handlar inte bara om att välja aktier eller räntor utan även om att välja sparform. Investeringssparkontot/ISK (nytt från 2012), kapitalförsäkring och vanligt fondsparande
är tre alternativ där skatten tas ut på olika sätt.
– Jämför sparformerna så att de passar dig utifrån vilken sparartyp du är, tipsar Ylva Yngveson på Institutet för Privatekonomi, Swedbank. Men tänk också på att det finns
mer än skatten att ta hänsyn till.
Regeringen vill underlätta för sparande, vilket är en positiv tanke. Alla hushåll har behov av att bygga upp ett sparkapital. När nya sparformen investeringssparkonto nu kommer finns anledning att undersöka vilken sparform man ska välja. Institutet för Privatekonomi har jämfört månadssparande och engångsinsättning för tre sparformer, enbart med hänsyn till olika sätt att ta ut skatt. Jämförelseperioden är åren 1990 – 2010, där 90-talet präglades av bra värdetillväxt, medan 00-talet hade sämre tillväxt.
Börsens svängningar över tid spelar roll för resultatet
Vid månadssparande under hela perioden blev skillnaderna i avkastning små oavsett sparform. ISK och kapitalförsäkring hade viss fördel under det första, mer positiva decenniet.
– Valet av sparform verkar inte ha någon större betydelse för den som sparar regelbundet, säger Daniel Ragnegård vid Institutet för Privatekonomi.
För engångsinsättningen blev skillnaderna mer påtagliga.
– Om man sätter in ett engångsbelopp i perioder med sämre eller varierande utveckling och inte aktivt placerar om sitt sparande kan det vara lika bra eller bättre med sparande utan schablonskatt, menar Ylva Yngveson. Med årlig beskattning har man helt enkelt ett mindre kapital att förränta.
ISK blev knappast den sparstimulans för den breda allmänheten man kunnat önska.
Jämförelse vid månadssparande 100 kronor/månad
1990 – 2010: Vanligt fondsparande bäst, men små skillnader. 55 330 kronor mot ISK’s 55 190 kronor och kapitalförsäkringens 54 670 kronor.
1990 – 2000: Kapitalförsäkringen bäst på 38 830 kronor. ISK enbart 250 kronor mindre. Vanligt fondsparande kom ut sämst, 35 420 kronor.
2000 – 2010: ISK bäst på 17 450 kronor. Kapitalförsäkring bara 60 kronor mindre. Vanligt fondsparande kom ut sämst, 17 090 kronor.
Jämförelse vid engångsinsättning på 200 000 kronor
1990 – 2010: Vanligt fondsparande bäst, 839 480 kronor efter skatt. Kapitalförsäkring slutade på 760 120 kronor. ISK kom sämst ut med 749 930 kronor.
1990 – 2000: Kapitalförsäkringen bäst, 772 220 kronor, följt av vanligt fondsparande och ISK med små skillnader, 758 520 kronor respektive 757 150 kronor.
2000 – 2010: Omvänt jämfört med månadssparande: Vanligt fondsparande gav mest, 194 290 kronor, följt av kapitalförsäkring 172 650 kronor. ISK gav minst med 168 170 kronor.
Källa: Institutet för Privatekonomi.
