Dyrast och billigast bad i Sverige

Foto: Wikimedia

Att krypa ner i ett badkar med varmt vatten är vardagslyx. Hur mycket lyxen kostar beror helt på vilken kommun du bor i. Frilansjournalisten Pelle Lindblom i Luleå älskar att bada. Han gör det nästan varje morgon. Varmt ska det vara, på gränsen till att man bränner sig när man kliver ner, förklarar han. Tiden i det varma vattnet använder han bland annat till att träna låttexter som coverbandet han är sångare i ska spela.

– Det är rofyllt att bada, rena medicinen. Hinns inte badet med på morgonen blir det på kvällen.

Döttrarna Linnea, 8, och Jonna, 4, har ärvt pappas badvanor medan hustrun Anna Lindblom föredrar att duscha. Familjen har onekligen slagit ner sina bopålar i rätt kommun med tanke på det myckna badandet. Luleå har lägst fjärrvärmetaxa i landet.

Förklaringen till Luleås måttliga pris på fjärrvärme ligger några hundra meter från familjen Lindbloms etagefyra i trästadsdelen Svartöstaden: stålverket SSAB. Överskottsvärmen från kommunens största privata arbetsgivare tas tillvara och går ut i fjärrvärmenätet, något som kommunen gärna slår sig för bröstet om.

– Kraftvärmeverket ägs gemensamt av kommunen och SSAB. Avkastningskravet från kommunen på oss är bara några procent, säger Magnus Johansson, chef för fjärrvärmen på kommunala Luleå energi.

Veronica Carlsson har bara badat en gång under de snart sju år som hon och sambon Niklas Karlsson bott i trean på 75 kvadrat i bohuslänska Munkedal. Kanske tur det. Kommunen har landets högsta fjärrvärmetaxa. Uppvärmningskostnaden för ett kar med varmt vatten är mer än dubbelt så hög som i Luleå.

– Jag är ingen badande människa. Är nog lite för snål för det. När jag var liten fick jag höra att man skulle spara på vattnet. Och jag vet att det är dyrt här i Munkedal, säger Veronica Carlsson Vetskapen om att det går åt mindre varmvatten till en dusch bidrar också till att familjen avstår att bada.

Inte bara fjärrvärmetaxorna är höga. Räknar man med taxorna för avlopp, sophämtning och el är Munkedal dyrast i landet. Jämfört med grannen Uddevalla skiljer det enligt en uträkning 500 kronor och nästan 850 kronor jämfört med Luleå.

– Fjärrvärmenätet är bara några år gammalt och har relativt få abonnenter. Det har ersatt oljeeldning och trots allt blivit billigare än förut. Men vi håller på att titta på varför Uddevalla energi, som äger och driver nätet, har så hög taxa, säger Alf Sifversson, kommunalråd (M).

Därför kostar badet olika mycket

Skillnaden i kostnaden för badet är stor – och orättvisan fortsätter att öka.

En stor majoritet av landets hyreshus värms upp av fjärrvärme. Det är ett smidigt och miljövänligt sätt att värma upp bostäder. Speciellt om spillvärme från industrin tas tillvara som i Luleå och omkring 60 andra kommuner. Uppvärmning och varmvatten ingår i nio fall av tio i hyran. Mellan 10 procent upp till en fjärdedel av hyran går till uppvärmningskostnader. När det drar ihop sig till hyresförhandlingar brukar värdarna ofta hänvisa till höjda taxor för bland annat fjärrvärme. Och det är ett argument som det kan vara svårt att värja sig emot.

– Taxorna har stigit mer än övriga priser i samhället, konstaterar Göran Svensson, förhandlingsansvarig på Hyresgästföreningen.

Varken du som hyresgäst eller din hyresvärd kan påverka vilket bolag som fjärrvärmen köps ifrån. Det råder i princip monopol. I så gott som alla kommuner finns det ett fjärrvärmebolag, kommunalt eller privatägt.

Det finns ingen prisreglering men sedan några år tillbaka finns det en nämnd som den som är missnöjd kan vända sig till. Fjärrvärmenämndens uppgift är då att medla mellan säljare och kund. Hittills har 13 medlingar skett, i åtta av dessa har man nått en överenskommelse, i fem fall har man inte gjort det. Vad som blivit resultatet av medlingen offentliggörs dock inte, men enligt Ulrika Jardfelt, chef för fastighetsutveckling på Sabo, de kommunala bostadsbolagens organisation, har det aldrig förekommit att priset sänkts efter medling.

– Det är ingen idé att gå till fjärrvärmenämnden och tro att priset ska sänkas, säger hon.

Varför är då skillnaderna så stora? En jämförelselägenhet i Munkedal är 542 kronor dyrare att värma upp än i Luleå. Hur länge fjärrvärmenätet funnits, hur många som är kunder och vad värmeverket eldas med är några av förklaringarna. Men vilket avkastningskrav som ligger bakom har också stor betydelse. Medan en del fjärrvärmeverk i stort sett bara behöver gå runt har andra krav på sig att generera en rejäl vinst.

Källa: hem och hyrra