För första gången har forskare lyckats beskriva vad som kan kallas fuktsinnet hos djur. Upptäckten av de gener och nervbanor som gör att insekter känner luftfuktighet kan i framtiden leda till effektiva metoder att bekämpa exempelvis myggor.
Det är forskare vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet, som i samarbete med kollegor vid Northwestern University i USA har upptäckt och beskrivit insekternas ”sjätte sinne”. Genom att studera bananflugor har biologerna Marcus Stensmyr och Anders Enjin hittat de känselceller och gener som gör att flugorna kan känna av luftfuktighet. Cellerna är placerade på baksidan av flugornas antenn.
I mer än 100 år har det varit känt att insekter kan känna av luftfuktigheten, men fram tills nu har det varit okänt hur det går till. Det forskarna nu har gjort är att testa flugors fuktpreferens med hjälp av mättade saltlösningar. Genom att inaktivera vissa gener har de kunnat visa vilka gener som är nödvändiga för att flugorna ska känna av hur pass fuktig luften är. När dessa gener väl upptäckts har forskarna också hittat de celler på baksidan av antennen som uttrycker generna. Forskarna har även följt nervbanorna som cellerna använder för att skicka signaler till hjärnan. Därefter har de mätt hur känselcellerna reagerar på ändringar i luftfuktighet och sett att de påverkas av sänkt fuktnivå.
Fortfarande handlar det om grundforskning men både Marcus Stensmyr och Anders Enjin tror att deras resultat i framtiden kan ligga till grund för nya sätt att bekämpa insektsproblem, bland annat mygg. Ett sätt kan vara att kontrollera populationerna genom att försvåra för myggen att hitta lämpliga vattensamlingar i närheten av bebyggelse där de kan lägga sina ägg.
– Myggor använder fuktsinnet för att hitta människor att bita, men även för att hitta fuktiga miljöer att lägga ägg i, så fuktsinnet är uppenbarligen viktigt för myggor. Antagligen är det samma gener som vi nu har upptäckt som även är inblandade i myggors fuktkänsel. Därför kan fuktsinnet vara ett nytt mål att ta sikte på när mygg ska bekämpas, säger Marcus Stensmyr.
Hans och kollegornas resultat kan visa sig viktiga även ur en annan synvinkel:
– Genom att vi lär oss förstå insekters känselintryck och hur de svarar på exempelvis olika luftfuktighet kan vi bli bättre på att förutsäga vad som kommer att hända med populationerna när klimatet blir allt varmare, säger Anders Enjin.
Källa: Lunds universitet
