När Richard Strauss komponerade Elektra i början av 1900-talet var han influerad av Freuds och Jungs idéer om människans psyke. Operan kretsar kring hämndbegär och en gravt dysfunktionell familj. I centrum står Elektras kamp för att frigöra sig från misshandelns fysiska och psykiska ärr. Premiär på GöteborgsOperan 4 februari kl. 18.00.
Med succén Salome (1905) hade Richard Strauss fått sitt genombrott som operatonsättare. Hela Europa väntade med spänning på vad han skulle komma med härnäst. Det blev operan Elektra.
Operan spränger tonalitetens gränser och titelrollen anses av många vara den mest ouppnåeliga sopranrollen i hela operalitteraturen, förbehållen ett fåtal artister per generation.
”Slutet kommer att bli saftigt – titelrollen måste ni ge till den mest dramatiska sångerska ni har”, skrev Strauss till teaterledningen inför urpremiären.
På GöteborgsOperan har Annalena Persson nått fram till denna högexpressiva roll. Som Elektras mor, Klytaimnestra, ser vi mezzosopranen Katarina Karnéus och rollen som Elektras syster, Chrysothemis, görs av Carolina Sandgren.
Stephen Langridge, chef för Opera/ drama på GöteborgsOperan, regisserar:
”Elektra är en opera som gör det opera gör bäst – slinker förbi ditt intellekt, går rätt på känslorna, tar tag i ditt inre och vrider om. Det är som hård massage. Det gör lite ont, men efteråt känns det skönt.”
Handlingen i Elektra följer den grekiska myten. Elektra är besatt av tanken på att mörda sin mor, som hämnd för att modern tillsammans med sin älskare tog livet av Elektras far. Sedan hans död har hon undan för undan brutits ned som människa. Men när hämnden väl är utförd har hon ingenting kvar att leva för.
Elektra sjungs på tyska med svensk översättning på textmaskin.
Spelas på Stora scenen 4 februari – 9 april. 1 timme och 45 minuter, utan paus.
Källa: GöteborgsOperan
