Att fatta beslut tillsammans spelar en viktig roll i samhället. I en avhandling från Mittuniversitetet konstateras att det lönar sig för till exempel idrottsföreningar att fokusera på mål som handlar om gemenskap, istället att ensidigt sätta mål ”för att vinna”. Avhandlingen berör också aspekter av genus i beslutsfattande grupper.
Forskaren Pär Löfstrand är en av åtta doktorer som promoveras under Akademisk högtid på Mittuniversitetet under fredagen. Han blir doktor i psykologi och har forskat kring beslutsfattande i grupper. I en av undersökningarna studerades vilken inverkan olika målsättning – vinna eller gemenskap – har på beslutsprocessen.
– Jag har tittat närmare på hur gruppers målsättning – att vinna eller skapa gemenskap – påverkar olika socialpsykologiska aspekter. Detta går att generalisera till dilemman inom barn- och ungdomsidrotten. Om gruppen fokuserar på gemenskapsmål, istället för tydligt tävlingsinriktade mål – att vinna, så används förutfattade meningar i mindre utsträckning och aldrig för att exkludera människor från laget. Beslutsprocessen blir bättre då gemenskapsinriktningen också skapar ett mer jämlikt inflytande, säger Pär Löfstrand, doktor i psykologi vid Mittuniversitetet.
I avhandlingen studeras hur människor i grupp förhandlar och kommunicerar stereotyper i olika beslutsfattandesituationer. Avhandlingen bygger på fyra artiklar med utgångspunkt i två experiment. De övergripande resultaten visar även att sammanhanget spelar en viktig roll. Grupper påverkas av såväl målinriktning, som könssammansättning och även deltagarnas eget genus påverkar hur beslutsprocesserna upplevs.
– Gruppen riskerar att fatta felaktiga och diskriminerande beslut om beslutsfattarna påverkas av stereotyper. När det gäller debatten kring kvotering så kan vi dra slutsatsen att det inte räcker med att man räknar huvuden och nöjer sig med att det är lika många kvinnor som män i en beslutande församling. Det som är avgörande är hur vi agerar i dessa sammanhang, säger Pär Löfstrand.
Ett annat resultat från avhandlingen visar att mer ingående diskussioner motverkar negativa stereotyper och att en mer omfattande förhandling leder till att beslutsprocessen blir mer framgångsrik.
– En av delstudierna visar även att män föredrar att fatta beslut tillsammans med andra män och vi ser också att kvinnor föredrar att fatta beslut tillsammans med män. Det kan delvis förklaras genom att detta är den vanligaste beslutssituationen vi möter. Stereotypen får alltså fäste även här på grund av att det helt enkelt finns för få miljöer där kvinnor fattar beslut, säger Pär Löfstrand.
Källa: Mittuniversitetet
