För tredje året i rad minskar antalet personer med skulder hos Kronofogden. Inte sedan 1991 har antalet skuldsatta varit så få. Men den sammanlagda skulden fortsätter att öka och allt fler får sin första skuld hos myndigheten. Det visar ny statistik från Kronofogden.
– Minskningen hänger samman med högkonjunkturen, ränteläget och den låga arbetslösheten. Men den beror också på att vi beviljade historiskt många skuldsaneringar förra året, säger rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg.
Vid årsskiftet fanns 413 912 personer registrerade hos myndigheten, en minskning med 3 781 personer sedan förra året och den lägsta siffran på 27 år.
Minskningen sker i alla län förutom Gotland och Stockholm samt i 212 av landets 290 kommuner. Fyra kommuner ligger kvar på samma nivå som förra året och i 74 kommuner ökar antalet skuldsatta. Det finns stora skillnader mellan kommunerna. Högst andel skuldsatta kommuninvånare har Ljusnarsberg i Örebro län med 9,6 procent, lägst andel har Lomma i Skåne län med 1 procent.
Den sammanlagda skulden ökar
Antalet skuldsatta minskar men den sammanlagda skulden fortsätter att öka – från 78,7 miljarder kronor 2017 till 81,5 miljarder kronor 2018. Medianskulden är 53 594 kronor. Skulder till företag och enskilda individer står för större delen av ökningen, medan skulderna till staten i princip är oförändrade. En del av ökningen beror på att några få personer har fått väldigt stora skulder under året.
– Tendensen är dock tydlig. De som redan har skulder har svårt att betala sina löpande räkningar, och när de inte kan betala så växer skulderna kontinuerligt på grund av räntan. Ju längre tid man lever med skulder, desto svårare blir det att ta sig ur situationen. För de mest skuldsatta finns ofta bara en möjlig utväg: att ansöka om skuldsanering, säger Johan Krantz, analytiker på Kronofogden.
Tydlig varningssignal: fler får sin första skuld
Drygt 113 500 personer fick sin första skuld hos Kronofogden under 2018, jämfört med knappt 83 500 för fem år sedan. En stor andel av dessa betalar sin skuld, men det är ändå en tydlig varningssignal om att fler lever med små ekonomiska marginaler och riskerar att komma i en värre skuldsättningsproblematik om ekonomin försämras.
– Den starka ekonomin har gjort att många haft råd att betala sina skulder hos Kronofogden. Men när förutsättningarna förändras, konjunkturen vänder neråt och arbetslösheten ökar finns en överhängande risk att fler kommer att få svårt att betala. Det kan leda till en kraftig ökning av antalet skuldsatta, säger Johan Krantz.
Män är mer skuldsatta än kvinnor
Precis som tidigare är män överrepresenterade hos Kronofogden. Av de skuldsatta som är folkbokförda i Sverige så är 38 procent kvinnor och 62 procent män. Den största skillnaden på länsnivå finns i Stockholm, där förhållandet är 35 procent kvinnor och 65 procent män. Den minsta skillnaden finns i Värmland, där relationen är 42–58. Medianskulden för kvinnor är 46 729 kronor och för män 59 104 kronor.
– Skillnaderna har funnits länge och bygger på hur strukturerna mellan kvinnor och män ser ut i samhället. Män är till exempel kraftigt överrepresenterade när det gäller brottsrelaterade skulder, fordonsrelaterade skulder och skulder för underhållsstöd. Bland kvinnorna är skulder kopplade till näthandel och olika kreditgivare något vanligare, säger Johan Krantz.
Tabell: Kommuner med högst respektive lägst andel skuldsatta hos Kronofogden
| 5 högst andel | 5 lägst andel | ||
| Ljusnarsberg | 9,6% | Lomma | 1,0% |
| Perstorp | 8,8% | Danderyd | 1,1% |
| Åstorp | 7,8% | Täby | 1,5% |
| Bjuv | 7,7% | Vellinge | 1,7% |
| Högsby | 7,5% | Öckerö | 1,8% |
Källa: Kronofogden
