Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Vanliga människors twittrande spelade viktig roll efter terrorattacken på Drottninggatan

Vanliga människor spelade en viktig roll i krisresponsen efter terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm. Det visar en ny studie publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet. Genom att organisera sig på Twitter bidrog vanliga människor till att öka säkerheten för allmänheten och minska ryktesspridningen.

I april 2017 körde en lastbil med full hastighet ner för Drottninggatan i Stockholm, fem personer dog och minst 15 skadades. Terrorattacken skakade Sverige och på Twitter öppnade tiotusentals människor, under hashtaggen #openstockholm, upp sina hem till de som behövde skydd.

I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review har Minttu Tikka, forskare vid universitetet i Helsingfors, undersökt vanliga människors roll i de direkta efterdyningarna av terrorattacken.

Bidrog till ökad säkerhet
Studien visar att den kommunikativa roll som vanliga människor har i kriser och katastrofer har förändrats i takt med utvecklingen av ny digital teknik. Istället för att bara bevittna det som sker, kan medborgarna nu aktivt delta i krisarbetet genom att till exempel organisera sig på plattformar som Twitter.

− Vanliga människors krisrespons efter terrorattacken på Drottninggatan illustrerar medborgarnas aktiva roll i krissituationer. Genom att öppna upp sina hem på Twitter bidrog de till att öka säkerheten för allmänheten, och i förlängningen också till att öka hela samhällets motståndskraft, säger Minttu Tikka.

Rationalitet ett övergripande tema
Studien, som bland annat bygger på en innehållsanalys av Twitterflödet runt hashtaggen #openstockholm, visar också att majoriteten av de tweets som publicerades, 71 procent, fokuserar på rationella aspekter av händelsen: de erbjuder hjälp eller delar instruktioner och annan viktig information till allmänheten.

− Det verkar som att människors direkta krisrespons strävar efter att rationalisera händelsen, snarare än att till exempel uttrycka känslor. I fallet med terrorattacken på Drottninggatan bidrog detta till att organisera och styra upp, och på så sätt minskade till exempel ryktesspridningen i kaoset som följde, säger Minttu Tikka.

Artikeln Ritualisation of Crisis Communication: Crowd-enabled responses to the Stockholm terror attack on Twitter är skriven av Minttu Tikka och publicerad i tidskriften Nordicom Review som ges ut av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Ladda ner artikeln här: https://content.sciendo.com/view/journals/nor/40/1/article-p105.xml

Källa: Göteborgs universitet