Samtidigt som allt fler lokala tidningsredaktioner läggs ner växer floran av nya digitala medier som förmedlar lokala nyheter. Men de nya så kallade hyperlokala medierna finns oftast på platser som redan har en lokalredaktion, och de har ofta en osäker ekonomi. Därför blir de sällan ersättare för nedlagda lokalredaktioner. Det är några av slutsatserna från en ny samling studier om hyperlokala medier publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet.
I Sverige saknar idag var fjärde kommun en lokal nyhetsredaktion. Vad som samtidigt ökat de senaste åren är olika former av digitala nyhetstjänster med ett hyperlokalt fokus.
− Det finns många olika varianter av hyperlokala medier, allt från rena hobbyprojekt till professionella tjänster etablerade av före detta journalister. Somliga har en tydlig affärsmodell, andra vill erbjuda sina grannar information om vad som sker på orten, säger medieforskaren Carl-Gustav Lindén vid Helsingfors universitet.
Han är en av redaktörerna för ”Hyperlocal media in the Nordic region”, ett temanummer av den vetenskapliga tidskriften Nordicom Review med studier av femton forskare som undersöker vilken roll de hyperlokala medierna får i det nya medielandskapet.
Det har funnits en förhoppning om att de hyperlokala medierna ska kunna ersätta de försvunna lokalredaktionerna. Men en av studierna i temanumret punkterar den förhoppningen. Lottie Jangdal vid Mittuniversitetet fann att hyperlokala projekt vanligtvis finns på orter där lokala redaktioner från dagstidningar eller public service redan är etablerade.
− De fyller alltså sällan tomrummet efter de journalister som försvunnit, säger Carl-Gustav Lindén.
Andra nyheter utan lokalredaktion
Mindre hyperlokala aktörer eller större redaktioners distansbevakning har svårt att ge lika god bevakning som en lokalredaktion, och när journalistikens affärsmodell hotas av minskade reklamintäkter menar många medieforskare att det kan leda till demokratiska problem. Vid regeringens budgetsatsning kallade också kultur- och demokratiminister Amanda Lind lokaltidningarna för ”oumbärliga för att det demokratiska ekosystemet i hela landet ska kunna upprätthållas”.
På platser där professionella lokala nyhetsmedier saknas ersätts nyhetskällor ofta med icke verifierad information som sprids i grupper på Facebook och andra sociala medier. Frånvaro av lokal journalistik kan få konsekvenser för den sociala sammanhållningen och för den lokala demokratin, skriver Gunnar Nygren, professor vid Södertörns högskola, i sin artikel.
Osäker ekonomi
Idag finns skillnader i Norden när det gäller möjligheterna att få stöd för hyperlokala projekt. Sverige och Norge kan ge mediestöd för hyperlokala medier som uppfyller grundkriterierna, i det svenska fallet minst 1 500 prenumeranter och minst 50 procent unikt redaktionellt innehåll.
Bland mindre hyperlokala aktörer är det ändå vanligt med andra drivkrafter än de rent ekonomiska, enligt en studie av Carina Tenor, forskare vid Södertörns högskola.
− Många drivs av ett stort mått av passion och känsla av att göra något viktigt och för dem väger det upp för de osäkra ekonomiska utsikterna, säger Carl-Gustav Lindén.
Det finns också exempel på att offentliga aktörer, som till exempel kommuner, skapar egna hyperlokala medier.
− Där uppstår frågor kring en av journalistikens viktigaste funktioner, att granska makten, säger Carl-Gustav Lindén.
Källa: Göteborgs universitet
