Den svenska modellen i nytt ljus – genom nyligen digitaliserad strejkdata

Gruvarbetare utanför gruvan. Foto: Wikimedia
Foto: Wikimedia

Just nu pågår förberedelserna för fullt inför den stora avtalsrörelsen på arbetsmarknaden. Fack och arbetsgivare har bedrivit liknande förhandlingar sedan 1900-talets början. Men då, för 100 år sedan, var det mycket vanligt att parterna inte kunde nå fram till uppgörelser förrän de hade använt sina skarpaste vapen, strejker och lockouter. Forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet ger med hjälp av nyligen digitaliserade data en ny bild av varför de bittra striderna mellan arbetsmarknadens parter övergick i samförstånd och kompromissande.

Sverige anses ofta vara ett land som kännetecknas av samförstånd och kompromisser, inte minst på arbetsmarknadens område, ofta kallat ”den svenska modellen”. Men så har det inte alltid varit. Under 1900-talets början var den svenska arbetsmarknaden präglad av strejker och lockouter, även i ett internationellt perspektiv. Bara under året 1919 utbröt 440 strejker och lockouter.

Dessa konflikter har i allmänhet studerats på samlad nivå, för landet som helhet. I en ny artikel i tidskriften Ekonomisk Debatt sammanfattar ekonomihistorikerna Kerstin Enflo, Tobias Karlsson och Jakob Molinder sitt forskningsprojekt om övergången från konflikt till samförstånd på den svenska arbetsmarknaden. I stället för att studera utvecklingen på nationell nivå har forskarna utgått från konflikternas geografiska variation. Inom ramen för projektet har de digitaliserat data omfattande över 8 000 strejker och lockouter som inträffat på platser runt om i landet under åren 1859 till 1938.

– Möjligheten att studera var någonstans strejkerna ägde rum ger nya perspektiv på den svenska modellens ursprung. Framtida forskning kan dra stor nytta av den data som vi samlat in. Nu går det till exempel att studera vilka faktorer som driver fram strejker på lokal nivå och hur de spred sig geografiskt över landet, säger Jakob Molinder.

Strejkerna handlade om lön – inte rädsla för teknik

En delstudie i projektet handlar om betydelsen av en genomgripande teknologisk förändring, elektrifieringen, som startade i början av 1900-talet. Resultaten överraskade forskarna.

– Eftersom elektrifieringen innebar att många arbeten kunde utföras med maskiner i stället för människokraft, tänkte vi oss att åtminstone en del av konflikterna skulle kunnat röra motstånd mot nya maskiner. Men när vi gick igenom orsaken till de svenska strejkerna så noterade vi att nästan ingen strejk uppgavs ha orsakats av teknisk förändring, säger projektledaren Kerstin Enflo. Resultaten är intressanta mot bakgrund av den pågående debatten om möjliga sociala konsekvenser av att jobb försvinner på grund av automatisering.

Elektrifieringen var visserligen förknippad med ökat strejkande, men det var inte de som hotades av den nya tekniken som gick ut i konflikt. Snarare rörde det sin om yrkesgrupper som tack vare den nya tekniken fått förstärkt förhandlingsposition. Strejkerna handlade i hög grad om lönefrågor. Mönstret påminner om hur starka yrkesgrupper på strategiska förhandlingspositioner, som piloter och hamnarbetare, använder sig av strejkvapnet i dag.

Lokalpolitik viktig för att bygga tillit

Den geografiska dimension har forskarna också använt i en delstudie som handlar om samspelet mellan politik och arbetsmarknad på lokal nivå. Här undersöker de vad som hände när arbetarrörelsens politiska gren, det socialdemokratiska partiet, tog över makten i en stor del av landets städer under 1920- och 1930-talen. Följden blev färre strejker. Forskarna tror att detta hängde samman med att lokalpolitiken kom att fungera som en arena där företrädare för arbetsgivare och arbetare mötte varandra och där social tillit kunde byggas.

– Våra resultat ifrågasätter den etablerade bilden av modern svensk historia. För att förklara övergången från konflikt till samförstånd på arbetsmarknaden kan vi inte bara studera vad som hände i Stockholm utan måste också rikta sökljuset mot andra platser, exempelvis stadsfullmäktige runt om i landet, säger Tobias Karlsson.

Vanligt att konflikt slutade i kompromiss

I förhållande till tidigare forskning pekar projektet också mot att viktiga förändringar inträffade långt innan det berömda Saltsjöbadsavtalet 1938. Detta lyfts fram i en delstudie som är i färd med att publiceras i tidskriften European Review of Economic History och som handlar om en ofta förbisedd aspekt av den svenska arbetsmarknadens historia: den höga andelen konflikter som slutade i kompromisser. Forskarna menar att den höga kompromissandelen delvis hade en förklaring i att  statliga förlikningsmän 1907 började verka för att lösa arbetsmarknadskonflikter. De kunde inte tvinga parterna att komma överens, men deras närvaro kunde bryta dödlägen och göra det enklare för någon av parterna att backa från sina ursprungliga krav. Den organisation som infördes 1907 går i dag under namnet Medlingsinstitutet.

Projektet ”Från Sundsvall till Saltsjöbaden: ett regionalt perspektiv på den svenska arbetsmarknaden” har finansierats av Vetenskapsrådet och pågick under perioden 2014–2019. Den databas som forskarna byggt upp inom ramen från projektet finns tillgänglig genom Svensk Nationell Datatjänst.

Källa: Lunds universitet