Månadslönen för en manlig hockeyspelare – mer än vad ett damlag tjänar sammanlagt

Foto: Hamline University
Foto: Hamline University

I svensk elithockey är genomsnittslönen för manliga hockeyspelare 121 000 kr – det är över 20 gånger mer än den kvinnliga snittlönen 5500 kr. Det innebär att en manlig hockeyspelare på elitnivå i genomsnitt tjänar mer än den sammanlagda lönen för ett helt hockeylag på damsidan.

I en ny undersökning genomförd av Novus för fackförbundet Unionen och Sico (Svensk Ishockeys Centralorganisation) kartläggs löner och villkor inom svensk ishockey. I undersökningen svarar endast sju procent av de tillfrågade kvinnorna att de kan leva på sin inkomst från ishockeyn. För herrar är motsvarande siffra 99 procent. 40 procent av de kvinnliga spelarna uppger att de överhuvudtaget inte får någon fast ersättning.

Undersökningen visar att den genomsnittliga månadslönen för en manlig hockeyspelare är 120 869 kronor. Därutöver uppger 84 procent av de manliga proffsen att de får någon form av ekonomisk bonus. Av de kvinnor som uppger att de har en fast inkomst per månad är snittbeloppet 5344 kr. Här uppger endast nio procent att de erhåller ekonomisk bonus utöver lönen.

– Idrott på elitnivå är att betrakta som ett yrke. Därför måste lönerna och villkoren vara bra, så att de fungerar för spelarna. För herrarnas hockey har det funnits kollektivavtal sedan 1999. Vi vill att klubbarna samlar sig och tecknar kollektivavtal även för damligan, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder

Herrhockey är en större sport än damhockey sett till publik, sponsorpengar och medieuppmärksamhet. Således finns mer pengar till löner. Men att bara se till sportens omsättning är att förenkla debatten. Jämställda satsningar behövs för att damhockeyn ska få det erkännande den förtjänar.

– För att få en mer jämställd elithockey måste hockeyns nyckelaktörer ta ansvar och investera i flickors och damers hockey på samma sätt som man länge gjort för pojkar och herrar. Målmedvetna satsningar kan förändra situationen på ett sätt som är till gagn för alla, säger Martin Linder.

Unionen är inte bara Sveriges största fackförbund – vi är också idrottens fackförbund. Vår ambition är att öka jämställdheten på arbetsmarknaden, och därmed också inom idrotten.

Unionens undersökning ”Jämställd hockey – för framtiden”, gjord av Novus, har granskat jämställdheten inom elithockeyn i Sverige. Frågor har ställts till SHL och SDHL samt de allsvenska ligorna för herrar och damer. Totalt har 92 kvinnor och 62 män svart på undersökningen. Här är några av resultaten:

  • 99 procent av männen säger att de kan leva på att spela hockey, medan bara 7 procent av kvinnorna kan det.
  • 40 procent av kvinnorna har ingen fast ersättning från hockeyn.
  • Bland kvinnor som har en fast ersättning från sina klubbar är snittbeloppet 5334 kronor per månad, bland männen är snittlönen 120 896 kronor.
  • En majoritet av männen säger att de har tillgång till massage, sjukgymnast, naprapat, mental träning, förtur till sjukvård, tandläkare ”helt och fullt ut i den utsträckning de önskar.” Betydligt färre kvinnor har det. Exempelvis har 91 procent av männen tillgång till läkare, men bara 29 procent av kvinnorna.
  • 42 procent av männen och 4 procent av kvinnorna har barn.
  • 39 procent av kvinnorna och 3 procent av männen säger att de kommer att sluta spela hockey på grund av att de vill skaffa familj. Damerna har i högre grad avstått från eller skjutit upp att skaffa barn på grund av sin hockeykarriär.
  • Männen har betydligt fler bonusar än kvinnor. Majoriteten av damerna får ingen bonus alls.
  • 83 procent av herrarna och 27 procent av damerna är nöjda med sina villkor inom hockeyn.
  • Samtliga tillfrågade män spelar hockey på heltid, medan bara 29 procent av kvinnorna gör det.

Källa: Unionen