I mitten av september påbörjar Statens fastighetsverk (SFV) arbetet med att restaurera spegeldammen vid Ulriksdals slott. Dammen, som anlades intill slottsallén i mitten av 1600-talet, var från början tänkt för fiskodling. Under restaureringen kommer den form dammen hade i slutet av 1700-talet att återtas. Statens fastighetsverk kommer dessutom att bygga en strandskoning i trä runt dammen, allt enligt hur det ska ha sett ut på 1770-talet.
Dammen i Ulriksdals slottspark, belägen på vänster sida när du går i allén på väg mot slottet, har legat på just den här platsen i cirka 350 år. När den anlades i mitten av 1600-talet var dammen i första hand tänkt för att förse slottet med fisk. Idag är dammen, förutom att vara hemvist för flertalet arter av bland annat groddjur, mest en uppskattad vattenspegel för flanörer.
– På senare år har växtligheten runt om och i dammen brett ut sig så mycket att vi måste ta ett större grepp för att undvika igenväxt. Tillsammans med Ståthållarämbetet har vi bestämt att, under restaureringen, låta dammen återfå det utseende den hade på 1770-talet. På kartor från den här tiden ser man också att dammen kantats av en strandskoning i trä. Denna kommer vi att bygga och återföra, säger Lennart von Quanten, förvaltningsområdeschef vid Statens fastighetsverk.
Strandskoningen, som är en kant i trä, kommer nästan att löpa runt hela dammen. Den har två funktioner, dels markerar den att dammen är konstgjord, dels hjälper den till för att fördröja igenväxning. På två ställen lämnas öppningar för att grodor och andra djur ska kunna ta sig i och upp ur dammen.
Hänsyn till djurlivet
För att kunna gräva bort slam och växtdelar kommer Statens fastighetsverk att tömma dammen. Av hänsyn till djurlivet utförs arbetet under hösten och vintern.
– Om det visar sig att det finns fisk i dammen kommer vi att spara lite vatten i den djupaste delen som inte behöver grävas ut. Vi lovar att göra vad vi kan för att värna djurlivet, säger Lennart von Quanten.
När arbetet med den nya dammen väntas klart kommer återfyllningen av vatten att ske på naturlig väg genom tillrinning från omgivande mark.
Restaureringen av spegeldammen vid Ulriksdals slott är ett samarbete mellan Statens fastighetsverk och Kungl. Hovstaterna. Finansieringen sker genom Grusmedelsfonden.
Korthistorik Ulriksdals slott
Historien om Ulriksdal börjar 1638, då greve Jakob De la Gardie här byter till sig mark av kronan och låter uppföra ett slott. Slottet, som står klart 1645, får namnet Jakobsdal.
Tio år senare tar sonen Magnus Gabriel De la Gardie över slottet. Han är en av landet största byggherrar på den här tiden och låter bygga om slottet och trädgården till en mycket praktfull anläggning.
Änkedrottning Hedvig Eleonora köper Jakobsdal 1669. När hennes sonson prins Ulrik föds här 1684 får han slottet i dopgåva. Namnet ändras då till Ulriksdal. Prinsen dör dock redan året därpå. Hans syster, drottning Ulrika Eleonora, ger drygt 30 år senare, slottet dess nuvarande utseende.
Sedan 1986 är slottet öppet för allmänheten. Rummen har återställts med ursprunglig möblering. Dessutom används vissa av de tidigare bostadsrummen för att visa delar av Gustav VI Adolfs samlingar av konst och konsthantverk och delar av Gustav V:s silversamling. I Orangeriet visas delar av Statens konstmuseers skulptursamling.
Med sin vackra park och många omgivande byggnader utgör Ulriksdal en del av Nationalstadsparken.
Ulriksdals slott och slottspark förvaltas av Statens fastighetsverk.
Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.
Källa: Statens fastighetsverk , SFV.
