De senaste två åren har nästan 100 utsläpp av den farliga tungmetallen kadmium
spårats av flera olika kommunala reningsverk i landet, enligt en rapport från
Svenskt Vatten.
–Tack vare att vi hittat utsläppen har vi kunnat stoppa många av dem, säger
Anders Finnson, Svenskt Vatten.
Reningsverk med Revaq-certifiering *) har under de senaste två åren hittat ett stort antal utsläpp av den farliga tungmetallen kadmium. Det framgår av en årsrapport från Svenskt Vatten och Revaq, som är ett certifieringssystem för reningsverk. Bara under 2013 hittades kadmium vid 66 utsläppskällor i landet. Det är dubbelt så många som året innan.
– Såhär många utsläppskällor har vi aldrig tidigare lyckats spåra på ett år, säger Anders Finnson.
Utsläppen har spårats genom ett aktivt detektivarbete vid reningsverken. Till exempel genom provtagningar vid biltvättar, flygplatser och konstskolor. I exempelvis Nynäshamn upptäckte medarbetare vid reningsverket ett läckage av kadmium i samband med tvätt av båtar. Utsläppet har nu stoppas av reningsverket i Nynäshamn.
– Det är en god nyhet att Sveriges avloppsreningsverk kan spåra kadmium. På så sätt kommer vi åt utsläppen och kan minska läckagen till miljön, säger Anders Finnson.
–Totalt sett har utsläppen av kadmium i samhället minskat stadigt de senaste åren. Men vi har ännu högre ambitioner och vill minska utsläppen ytterligare, menar Anders Finnson.
– Vi måste fortsätta att jobba hårt om vi ska klara våra ambitioner. Min bedömning är att de flesta av våra reningsverk kommer att kunna nå de långsiktiga mål de har för år 2025, vilket är väldigt positivt. Det ger oss ett renare vatten och renare avloppsslam, men vi har redan nu möjligheten att sluta kretsloppet av näringsämnen på ett säkert sätt, säger Anders Finnson.
Kretslopp minskar mineralgödselanvändningen
Tack vare samarbetet inom Revaq är det möjligt att använda mer slam för gödsling på åkermark. Enligt rapporten kunde näringsämnena i slam ersätta 15 procent av användningen av mineralgödsel år 2013.
– Här har vi ett exempel på ett lyckat och redan fungerande kretslopp. Vi gynnas verkligen av att vi sluter vårt eget kretslopp av näringsämnen och mullbildande material, jordbruksmarken gynnas och både beroendet av importerat mineralgödsel och den miljöpåverkan gruvbrytningen innebär minskar, säger Anders Finnson.
Förra året kunde Revaq-certifierade reningsverk återföra 1 300 ton fosfor, 2 100 ton kväve och hela 20 000 ton mullbildande ämnen.
*) Revaq är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, att skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Certifieringen innebär att reningsverket bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar och är öppen med all information. Bakom Revaq står Svenskt Vatten, LRF, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och med stöd av Naturvårdsverket.
Källa: Svenskt Vatten.
