I stora drag fungerar den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan – från jord till bord – bra. Men det finns förbättringsområden och det är stora skillnader mellan olika kontrollmyndigheter och kontrollområden.
Det visar den årliga rapporten till EU-kommissionen från de myndigheter som ansvarar för kontrollen i olika delar av livsmedelskedjan i Sverige. Rapporten är ett viktigt underlag för fortsatt utvecklingsarbete av det svenska kontrollsystemet.
Hela livsmedelskedjan
I rapporten finns sammanfattningar av myndigheternas kontrollresultat under 2014. Det handlar om kontroll av att livsmedlen är säkra, att konsumenterna inte blir vilseledda, att djurskyddet är gott och djuren är friska, att fodret har god kvalitet, att den veterinärmedicinska behandlingen är säker samt att växter skyddas.
Några av slutsatserna i årets rapport till EU-kommissionen:
- Utbildningar och fördjupad samverkan mellan myndigheterna behövs för att bedömningarna i kontrollen ska bli lika över hela landet.
- Det behövs gemensamma kriterier för riskvärdering, gemensamma effektmål och övergripande kontrollstrategier för att bättre kunna styra och prioritera kontrollen.
- Systemet för inrapportering av data behöver förbättras – för att ge bättre möjligheter till analys och bästa möjliga val av kontrollåtgärder.
- Livsmedelsverket behöver bli bättre på att vidta direkta åtgärder mot de kommuner som inte utför den kontroll de ska.
- För att minska sårbarheten och för att utnyttja resurserna och kompetensen optimalt måste samverkan mellan de olika myndigheterna som ingår i livsmedelskedjan bli bättre.
- Arbetet med att göra det enklare för livsmedelsföretagare att göra rätt ska fortsätta
Rapporten har tagits fram av de myndigheter som samverkar i kontrollen i livsmedelskedjan: Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, tillsammans med Generalläkaren, Tullverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Swedac, länsstyrelserna, kommunerna och Sveriges Kommuner och Landsting.
Källa: Livsmedelsverket
