Regional och kommunal medfinansiering av infrastruktur har blivit allt vanligare och är ofta ett krav för att få statliga medel till nya satsningar på vägar och järnväg. En färsk statlig utredning pekar i samma riktning. Men vad tycker medborgarna om det nya sättet att dela på notan?
SIFO har tillfrågat 1000 svenskar om deras inställning till medfinansiering på uppdrag av Öresundshuset: Cirka sex av tio är positiva och enbart tre av tio är negativa.
Fråga: I dag är kommuner, landsting och regioner allt oftare med och finansierar statliga satsningar på infrastruktur. Vilket av följande påståenden beskriver bäst din inställning till medfinansiering (Källa: SIFO, 1000 intervjuer 20-22 juni 2011):
Det är bra eftersom det ger mer resurser till infrastruktursatsningar som bidrar till tillväxt och fler jobb.
39 %
Det är bra eftersom det är en garanti för att skattemedel används till projekt som faktiskt är efterfrågade på lokal och regional nivå.
21 %
Det är dåligt eftersom kommuner och regioner ska använda resurserna till kärnverksamheten, inte till vägar och järnvägar.
19 %
Det är dåligt eftersom det innebär att välmående kommuner och regioner kan köpa sig före i kön.
8 %
Tveksam, vet ej.
13%
– Öresundsbron inklusive alla landanslutningar som till fullo betalas av brukarna, är fortfarande den största enskilda medfinansieringslösningen i Sverige. Andra regionala exempel är Citytunneln i Malmö, Södertunneln i Helsingborg och pendeltåg i nordöstra Skåne. Och vi är övertygade om att även HH-förbindelsen kan finansieras utanför den ordinarie infrastrukturbudgeten genom avgifter, framhåller Peter Danielsson (M), kommunstyrelsens ordförande Helsingborgs stad.
Källa: Helsingborg Stad.
