Mjölkförpackningar av ”takåsmodell” med skruvkork i plast orsakar drygt 50 procent mer utsläpp av växthusgaser än den traditionella ”tegelstensförpackningen”. Det framgår av rapporten Klimatpåverkan och energianvändning från livsmedelsförpackningar, som har tagits fram av SIK på uppdrag av Livsmedelsverket.
– Förpackningar orsakar ofta relativt lite av livsmedlens totala utsläpp av växthusgaser, men genom att göra smarta val kan man minska utsläppen ytterligare. Här har man som konsument möjlighet att faktiskt påverka utvecklingen, säger Anna-Karin Johansson, miljöstrateg på Livsmedelsverket.
Rapporten beskriver klimatpåverkan från olika förpackningsmaterial och förpackningslösningar. En förpacknings viktigaste funktion är att skydda innehållet, själva livsmedlet, och på så sätt bidra till god hållbarhet och bra kvalitet. Om förpackningen inte klarar det på ett bra sätt riskerar svinnet att bli stort. Dessutom har förpackningens form och stabilitet stor betydelse för hur effektivt livsmedlet kan transporteras.
Välj rätt förpackningar och återvinn dem
De vanligaste materialen är plaster, kartong, papper, glas och metall. Som regel går det åt mindre energi att producera material från en återvunnen råvara.
– Klimatpåverkan blir till exempel bara en tjugondel så stor om man använder återvunnen aluminium jämfört med förstagångsaluminium. Därför är det viktigt att man återvinner sina förpackningar, säger Anna-Karin Johansson.
Fakta om förpackningars klimatpåverkan
- Storpack har lägre klimatpåverkan än mindre förpackningar, eftersom det blir mindre mängd material jämfört med mängden livsmedel. Samtidigt bör förpackningen inte vara större än att man kan äta upp allt.
- Dryckesförpackningar med plastdetaljer, till exempel skruvkork, har högre klimatpåverkan än förpackningar utan plastdetaljer, och är ofta svårare att tömma helt.
- Laminerad kartong med aluminiumfolie, som används till konserver, har lägre klimatpåverkan än förpackningar av aluminium eller konservplåt.
- Papperspåsar för flingor och gryn har lägre klimatpåverkan än motsvarande av kartong.
- Om man återvinner förpackningarna minskar klimatpåverkan väsentligt.
- Vissa livsmedel klarar sig utan förpackning. Hårda, lagringsdugliga frukter och grönsaker, till exempel äpplen och rotfrukter, kan i stället med fördel köpas i lösvikt.
Livsmedelsverket presenterar också SIK:s rapport Klimatpåverkan i kylkedjan – från livsmedelsindustri till konsument.
– Liksom förpackningar står kylkedjan för en relativt liten andel av livsmedlens totala utsläpp av växthusgaser men är ofta avgörande för ett livsmedels hållbarhet, säger Anna-Karin Johansson.
Källa: Livsmedelsverket
