Energimarknadsinspektionen (EI) har beslutat om hur stora intäkter elnätsmonopolen får ha de närmaste fyra åren. Från årsskiftet är det EI som bestämmer hur elnätsavgifterna utvecklas framöver. Intäkterna kommer i genomsnitt att kunna öka med 2 procent per år före inflation genom EI:s beslut. Företagen själva hade ansökt om att få ta ut motsvarande 5,6 procent i ökningar per år.
– Det är en mycket stor förändring av tillsynen av elnätsmonopolen som nu sker. Den stora skillnaden jämfört med idag är att företagen måste ansöka om sina intäkter hos EI och få godkänt innan avgifterna läggs ut på kunderna, säger Yvonne Fredriksson, generaldirektör på Energimarknadsinspektionen.
Förändringen är en anpassning till EU:s regler på elmarknaden där kravet är att avgifterna ska bestämmas i förväg. I Sverige har elnätsföretagen hittills själva kunnat bestämma kundernas avgifter och EI har bara haft möjlighet att i efterhand granska om avgifterna varit rimliga. Detta har lett till att det dröjt många år innan kunderna kunnat få justering av avgifterna om de varit för höga.
– Nu kommer det att bli mer förutsägbart både för kunder och för nätföretag när alla i förväg vet vad som gäller, säger Yvonne Fredriksson.
Landets elnätsföretag lämnade under våren 2011 in sina ansökningar om intäktsramar inklusive motiveringar till EI. Samtliga ansökningar har granskats och kompletterande uppgifter har inhämtats från företagen. I bedömningen har EI värderat vilka kostnadsökningar som är skäliga och vad som är en rimlig ersättning på det kapital som elnäten i Sverige motsvarar.
EI har beslutat om väsentligt lägre belopp än vad företagen ansökt om. Endast i ett fåtal fall har företagen fått det de begärt. Företagens ansökta belopp uppgår till totalt 183 miljarder kronor för fyraårsperioden 2012-2015. Det ska jämföras med att intäkterna för perioden 2006-2009 uppgick till cirka 132 miljarder kronor. Energimarknadsinspektionens beslut begränsar intäktsramarna till cirka 150 miljarder kronor för alla företag sammanlagt.
Det är första gången en total inventering av hela elnätsinfrastrukturen görs i Sverige. EI har samlat in uppgifter om samtliga anläggningar i elnäten. Därigenom har EI kunnat bedöma vilka kostnader det innebär att driva och underhålla elnäten. Besluten är en avvägning mellan kundernas intresse av låga och stabila avgifter över tid och att långsiktigt säkerställa kvaliteten i elöverföringen.
Besluten om intäktsramar innehåller vissa förutsättningar. Företagen ska effektivisera den kostnadsmassa som de själva kan påverka. De företag som inte lyckas med det kommer att få en lägre avkastning från verksamheten. Det samlade belopp som återförs till kunderna genom tvingande effektiviseringar uppgår till 1,6 miljarder kronor.
Företagen har också lämnat prognoser om investeringar för de kommande åren vilka netto uppgår till ca 18 miljarder kronor för fyraårsperioden.
Skillnaderna mellan de olika företagen är stora eftersom företagen befinner sig i olika investeringsfaser och har fördelat avgiftsökningar på olika sätt historiskt. Därför är det också stor skillnad mellan olika företag på hur avgifterna kan tillåtas att utvecklas. I genomsnitt ökar avgifterna med cirka två procent före inflation men spridningen är stor.
Utfallet av nätverksamheten kommer att följas upp och intäktsramarna kommer då automatiskt att justeras vilket innebär att det inte finns någon risk för att kundernas avgifter påverkas av om till exempel planerade investeringar inte genomförs under tillsynsperioden.
| Tillåten ökning per år | Antal företag |
| <1% | 8 |
| 1-2% | 27 |
| 2-3% | 78 |
| 3-4% | 47 |
| >4% | 11 |
Källa: Energimarknadsinspektionen
