Influensaläkemedlet Tamiflu kommer ut i vattenmiljön då det används i stora mängder. Det visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Låga nivåer av Tamiflu i vatten har också visat sig ge resistens i influensavirus hos änder. Resistenta fågelvirus utgör en fara även för människor och eftersom Tamiflu är en hörnsten i många länders beredskapsplaner är fynden allvarliga, menar läkaren och forskaren Josef Järhult.
En del av den aktuella avhandlingen beskriver en studie i Japan under influensasäsongen 2007-2008. Där uppmättes biologiskt aktiva nivåer av Tamiflu i flodvatten. I en annan studie smittades änder med influensa och utsattes därefter för låga nivåer av Tamiflu. Där visades att låga nivåer av läkemedlet i vatten ger resistens i ändernas influensavirus.
Förutsättningar finns för att resistensen ska kunna etablera sig bland influensavirus som cirkulerar bland vilda fåglar och att mutationer som kan förstärka resistens redan finns hos vilda änders virus visades i en av studierna.
– Resistenta fågelvirus utgör en fara även för människor. Resistensen kan spridas till ett pandemiskt influensavirus eller till ett människoanpassat högpatogent fågelinfluensavirus. Båda möjligheterna är mycket allvarliga då Tamiflu är en hörnsten i beredskapsplaner för dessa situationer världen över, säger Josef Järhult, läkare vid infektionskliniken, Akademiska sjukhuset och författare till avhandlingen.
Vaccin är en viktig och effektiv åtgärd, men då massproduktion av vaccin tar minst ett halvår är antivirala läkemedel helt avgörande i den första fasen. Hos i övrigt friska med säsongsinfluensa är vinsten med Tamiflu liten; tiden med feber minskar med ungefär en dag vid tidigt insatt behandling. För att minska problemet med Tamiflu i miljön är det därför viktigt att begränsa den icke-pandemiska användningen till de svårt sjuka och de med nedsatt immunförsvar.
Fynden i avhandlingen visar också att antivirala läkemedel, liksom antibiotika, har en begränsad livslängd på grund av resistensutveckling. Sambanden mellan mikroorganismer, människa, djur och natur kan vara komplexa och kräver ett brett, multidisciplinärt angreppssätt.
Källa: Uppsala universitet.
