Dagens räntesänkning från Riksbanken för att stimulera ekonomin kommer inte att få den effekt som är tänkt, då bankerna meddelat att sänkningen inte kommer att få genomslag på bolånen.
– Det är stötande att räntesänkningen enligt bankerna inte får någon effekt på bolånen, trots att marginalen mellan bolånen som bankerna erbjuder och bankernas kostnad för lånen fördubblats sedan början av 2009, säger Daniel Liljeberg, chefekonom på Villagäarnas Riksförbund.
Riksbankens sänkning av sin viktigaste ränta, reporäntan, med 0,25 procentenheter överraskade mot bakgrund av den räntebana som man tidigare fört fram. Sänkningen var inte lika överraskande sett till att den finansiella oron ökat påtagligt under hösten. Stigande BNP i Sverige har på senare tid till stor del byggt på ökande export. Nu förväntar sig många att exporten på grund av oron i Europa kommer att minska.
Inom en timme efter Riksbankens besked hade i stort sett alla banker meddelat omvärlden att Riksbankens räntesänkning inte kommer att få någon effekt på bolåneräntorna. SEBs privatekonom Gunilla Nyström gick allra längst och menade att det skulle krävas tre räntesänkningar från Riksbanken för att bankerna ska röra sina bolåneräntor.
– Förutom att bankerna därmed ryckt penningpolitikens starkaste instrument ur händerna på Riksbanken så har man också ganska tydligt visat för omvärlden att konkurrensen inom banksektorn är alldeles för svag. Det borde inte gå att komma undan med sånt här beteende, avslutar Daniel Liljeberg.
Visserligen finansierar bankerna inte sina bolån genom reporäntan. Vill man veta bankernas verkliga finansieringskostnader kan man följa Stibor och t.ex. Stibor 90 som anger räntekostnaden för tremånadersupplåning mellan banker. Då framgår att Stibor 90 liksom bolåneräntorna historiskt följt reporäntan. När Riksbanken höjt och sänkt reporäntan har bolåneräntorna följt med. Men sedan finanskrisen 2008 har ett trendbrott inträffat. Bankernas bolånemarginaler har ökat vilket lätt kan ses genom att jämför marginalen mellan Stibor 90 och tremånadersräntan nu och för fyra år sedan. Den har i stort sett fördubblats. Detta kan till viss del förklaras av ökade kostnader för upplåning utöver Stibor när långa räntor ska omvandlas till de korta räntorna som hushållen vill ha. Men det förklarar inte hela problemet.
Källa: Villaägarnas Riksförbund
