Kunskapen hos allmänheten om vad som gäller vid köp av varor på andrahandsmarknaden har ökat från 38 till 71 procent på två år efter Stöldskyddsföreningens kampanjer. Polisen ser positivt på allmänhetens ökade medvetenhet.
En undersökning som SSF lät Demoskop genomföra i november 2009 visade att 80 procent av svenskar handlar varor på andrahandsmarknaden, men att endast knappt 4 av 10 kände till att lagen om god tro inte längre gäller om man köper en vara som visar sig vara stulen. För att sprida information till allmänheten om vad som gäller har SSF därför genomfört en rad informationskampanjer, senast en tv-kampanj under hösten 2011 med Hasse Aro i huvudrollen.
– Det fanns en stor okunskap om hur lagstiftningen, som bland annat reglerar köp på andrahandsmarknaden, ser ut, och vi är mycket nöjda med resultatet att det numera är drygt 70 procent som känner lagens innebörd, säger Annika Brändström, vd på Svenska Stöldskyddsföreningen.
Syftet med kampanjen var att informera om vad som gäller vid köp av stulna varor samt att bidra till att marknaden för stöldgods minskar.
– Kunskap om lagstiftningen hjälper den enskilde att skydda sig från att råka illa ut. Dessutom bidrar detta förhoppningsvis till att fler köpare är vaksamma och ställer krav på säljarna, vilket i sin tur gör att hälarna får det svårare att bli av med stulna varor, menar Annika Brändström.
De senaste åren har flera fall av hälerier uppmärksammats i media och i vissa fall har privatpersoner åtalats och fällts för häleriförseelser.
– Vi är mycket positiva till SSF:s kampanjer och de resultat som uppnåtts. Det förekommer stora mängder stöldgods på andrahandsmarknaden och därför är det viktigt för den som handlar att känna till vad som gäller. Det är också viktigt att var och en av oss tänker på att så snart vi handlar med stöldgods, medvetet eller omedvetet, så är vi med och finansierar de kriminellas verksamhet, säger Klas Friberg, chef för Rikskriminalpolisen.
Dagens lagstiftning innebär att den person som köper en vara som visar sig vara stulen är skyldig att lämna tillbaka varan till dess ursprunglige ägare utan att få ersättning från denne eller från sitt försäkringsbolag. Enda möjligheten att kräva pengar tillbaka är från den som sålt varan. Borde man ha misstänkt eller kände till att varan var stulen kan man dessutom själv åtalas för häleriförseelse eller i grövre fall häleri.
Källa: Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF
