Cirka 15 200 ungdomar nekades studiebidrag på grund av för mycket skolk förra läsåret.
Enligt Centrala studiestödsnämnden (CSN) är det en rekordstor andel: 3,9 procent av alla gymnasieelever.
Under de två föregående läsåren var andelen 3,6 respektive 3,2 procent.
Pojkar i majoritet
Studiebidraget dras in när eleven utan giltigt skäl har varit borta mer än 20 procent av lektionerna under en månad.
Stockholms län har den största andelen skolkare, följt av Skåne, Södermanland och Gotland. Lägst andel skolkare har Dalarna, Västerbotten, Halland och Uppsala. Pojkarna är i majoritet, 64 procent.
”Allvarligt”
Drygt hälften av eleverna som får studiebidraget indraget på grund av skolk får ett återkrav från CSN. Av dessa återkrav hamnar cirka 20 procent hos kronofogden. ”Det är allvarligt. Tusentals unga personer hamnar i en utsatt situation när de är på väg in i vuxenlivet. De här återkraven rör sig dessutom om små summor”, säger utredaren Carl-Johan Stolt i ett pressmeddelande.
Det viktiga nu är att analysera vilka skolkarna är, enligt Niklas Delander, generalsekreterare på Seco (Sverige elevråds centralorganisation).
– Vilka program går de? Vilka årskurser handlar det om? Vilka betyg har de här eleverna? Man kan inte prata om skolk och dra alla över en kam. Det finns många anledningar att skolka, säger han.
”Tar inte sitt ansvar”
Delander menar att skolan borde ses som vilken arbetsplats som helst och organiseras därefter.
– Skolan tar inte sitt personalansvar. På alla andra arbetsplatser finns det folk som följer upp om en person inte kommer till jobbet, säger han till TT.
En lösning, enligt Delander, är att anställa fler personalvetare i skolan. Klassföreståndare som också är ämneslärare kan vara kunniga inom sitt ämne men de har inte kompetensen att hantera problem med frånvarande elever, menar han.
– Man kan inte ställa krav på en vanlig lärare att lösa de problemen. Skolan måste också bli bättre på att kontakta socionomer, läkare och psykologer, säger han.
Källa: Csn
